Äldre inlägg (arkiv) till 1999-02-25... Ämnen | Startsidan | 1d  3d  7d | Sök
Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Yrken » Yrken S » Smed » Smed » Äldre inlägg (arkiv) till 1999-02-25 « Föregående Nästa »

Författare Meddelande
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat onsdagen 27 januari 1999 - 23:48  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Gun! Kan möjligtvis mina Westin ha anknytning med de du nämner? Nils Petter Pehrsson/Westin f.1794-12-26 i Myckle,Skellefteå. Gift med Gertrud Magdalena Mårtensdotter f.1797-03-10 i Gargnäs,Lycksele. Dom får bl a en son Carl Fredrik Westin f.1830 i Nordanås,Sorsele./ Jill
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Madeleine Raftö
Postat torsdagen 28 januari 1999 - 21:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Grubb eller Flinkberg har jag inga uppgifter på, som Jill Raneryd frågade efter. Men många av de som finns i Smeddatabasen saknar släktnamn fast man vet att de har det. Så de kan finnas där men bara med patronymikon, och då är de lite svårare att identifiera.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Håkan Henriksson
Postat fredagen 29 januari 1999 - 21:08  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Bodil
Gustaf Greks änka Maria Elfving var född 1710 och gifte om sig strax efter Gustafs död med smedsmästaren Peter Strömstedt, född 1725. Kvar i hemmet i Nora stad fanns då barnen Anders Grek (född 1735), Olof Grek (född 1744), Gustaf Grek (född 1747), Greta Lisa Grek (född 1737), Stina Grek (född 1742) och Catharina Grek (född 1752). Den äldste sonen har redan flyttat hemifrån. Jag ska se om jag kan hitta honom och se vad han hette.
Är du säker på Anders Greks far hette Lars Grek? Det stämmer att smedsdrängen Anders Grek gifte sig 1805 i (Närkes) Kil med änkan Maja Greta Levert (född 1770 vid Jäders bruk, Arboga). De bodde då vid Ramshytte bruk, Kils socken. De kom båda dit 1804 från Vedevågs bruk i Lindes socken. Där har jag hittat Maja Greta som hustru till mästersmeden Salomon Broman (född 1770-12-03 vid Jäders bruk, Arboga sn, död 1804). Dock har jag inte hittat Anders som anges vara född i Egeby socken (=kanske Ekeby socken i Närke).
Gustaf Greks äldre bror Olof Grek blev rådman i Nora stad på 1750-talet. Han hade åtminstone en dotter, Anna Lisa Grek (född 1742-09-24).
Jag återkommer när jag vet mer.
Mvh Håkan Henriksson
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bodil Westberg jormlien 3350 830 90 Gäddede
Postat fredagen 29 januari 1999 - 21:27  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Håkan
Nu flyttar vi denna diskussion till släkter tycker jag. Detta forum skall ju mer innehålla vad själva yrket innebar! Jag skriver in vad jag vet om min släkt Grek där så får vi se om vi kan få det att stämma.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Gun Sundberg (Gun)
Postat lördagen 30 januari 1999 - 10:42  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Ulf: Jag går vidare med familjen Westin. De två första barnen, pojkar, i familjen har i hfl 1776-1805 anmärkningen rymmd. Den ena pojken återkommer i hfl 1806-1820 då med efternamnet Persson, vilket stöder min gissning att barnen födda före Johans och Lisas giftermål 1792 har en annan far. Jag kan hoppas att det är en Per Sjödahl. Mitt efternamn var inte med eftersom jag gjort något fel när jag använde användarkontot och i förhandsgranskningen kontrollerade jag inte den delen efterson det fungerat tidigare.

Jill: Jag kan inte säga om den Nils Petter Pehrsson Westin, f 1794-12-26 tillhör samma Westinare som jag nu är på jakt efter. Går man någon eller några generationer bakåt så kan det mycket väl vara samma släkt då de finns i samma område, men å andra sidan så flyttar smeder ganska ofta. Om jag kommer på att dessa Westins kommer från Myckle, Skellefteå så återkommer jag. Den släkt jag söker efter är Sjödahl och min koppling till släkten Westin är att två av barnen i familjen som vuxna har namnet Sjödahl, bägge barnen är födda före giftemålet 1792 mellan Johan Westin och Lisa Mickelsdotter.

mvh Gun
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Else-Marie
Postat lördagen 30 januari 1999 - 12:26  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej,
Jag har lite problem med en smed, som BARA heter KNUT OLSSON. Jag vet att har är född 1703 vid Gäsjö bruk i Norberg (U) och växte upp vid Furudals Bruk i f d Ore Socken, numera Rättviks kommun(W), där hans far OLOF KNUTSSON (1672-1739) var en av de första smederna.
KNUT OS blev en av de första smederna vid Dalfors Bruk, ca 1 mil från Furudal. I Dalfors, hfl AI:4 är han och hustrun BARBRO HANSDOTTER (f 1703 i Nordanö, Torsång) + alla barnen överkorsade. Jag kan inte hitta någon uppgift, att han flyttat någonstans.
Har någon kommit på denna smed - eventuellt i Hälsingland - eftersom Dalfors ligger intill gränsen till Hälsingland ? Jag skulle gärna vilja veta, vart familjen tog vägen.
(Olof Knutsson var född 1672 vid Horndals bruk i By socken, där hans far Knut Knutsson var mästersmed. Far och son flyttade sedan till Gäsjö Bruk.
Hälsningar
Else-Marie Dyrsmeds
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Ulf Berggren
Postat tisdagen 02 februari 1999 - 18:17  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jill!

Eftersom Grubb saknades i SMED-databasen kommer våra uppgifter om den släkten ifrån någon sockenavskrift som ännu inte är inmatad där. Men eftersom ingen av dessa avskrifter är från samma del av Sverige som din Grubb är det ändå inte troligt att det rör sig om samma släkt.
När det gäller Flinkberg antar jag att du kollat vad som står om dessa i Viksjöboken av Sigurd Sjödin? Det är en bra källa för smeder vid Västanå bruk.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat tisdagen 02 februari 1999 - 21:53  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Ulf! Tack för infon. Eftersom jag inte utforskat den delen av släkten själv så har jag inte vetat direkt vart jag ska börja leta så Viksjöboken var ett bra tips, det ska jag kolla upp snarast./Jill
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Rita Wilson
Postat onsdagen 03 februari 1999 - 21:15  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej
Är mycket intresserad av smeder och Bruk. Framförallt i Dalarna Dådrans bruk, Furudals bruk
Finns det någon som känner till "Silverhyttan" i Ljusnarsbergs församling Örebro län? Mina anfäder
på min fars sida kommer därifrån. (Hedman).
Har kommit ned till 1720 och de har varit smeder.
Mvh Rita Wilson
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jan Larsson (Jalalu)
Postat fredagen 05 februari 1999 - 08:22  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Rita
Silverhyttan var beläget vid "hyttplatsen" i det nuvarande samhället Hörken vid sjön Norra Hörkens södra ände - Hörksälvens utflöde. Hörken ligger vid järnvägen mellan Grängesberg och Kopparberg.
Silverhyttan anlades 1672. Det blev aldrig någon större produktion av silver. Redan 1685 upphörde driften.
En järnmalmshytta anlades på platsen 1771.

Litteraturförslag
Karl Hult / Ljusnarbergs krönika
Ljusnars-Kopparberg / En hembygdsbok (Lindesberg 1960. Sid 262
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Else-Marie
Postat lördagen 06 februari 1999 - 13:11  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Både Furudals Bruk och Dalfors Bruk ligger inom nuvarande Rättviks (tidigare Ore) kommun.
Furudals Bruk (i Furudal) startades ca 1707 och har haft olika tillverkningar. Är nu nedlagt sedan länge och brukas som kursgård (Furudals Bruks kursinternat AB) av Lennart Öhnell, som vet mycket om bruket och har restaurerat det på ett pietetsfullt sätt. Testa honom på tfn 0258-102 10. (Furudals bruk kanske t o m har en hemsida ?!)
Dalfors Bruk ligger vid Amungen och nås via väg 296/301 strax innan hälsingegränsen. Det bruket startade 1725-30.
Båda bruken är ganska bra beskrivna i "ORE Socknen och Kommunen - del 1" utgiven av Rättviks kommun. Boken finns nog att fjärrlåna på biblioteket.
Min farfars anor var, som du kan se ovan, en av de första smederna på båda bruken.
Hälsningar
Else-Marie
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Johansson
Postat onsdagen 10 februari 1999 - 23:33  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Vill bara säga en sak angående Guns kommentar att smeder flyttar ganska ofta. Det är nog väldigt olika från plats till plats, och vid olika tider. "Mina" smeder i Rogberga-Barnarps-trakten i Jönköpings län är bofasta i flera hundra år på samma gårdar, och många andra i dom trakterna.

Det är lika farligt att säga att smeder flyttade ofta som att säga att folk förr aldrig flyttade längre än "man orkade gå". Generaliseringar i allmänhet är inte bra, och i synnerhet inte när man jämför olika samhällsförhållanden vid olika tider.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Gun Sundberg (Gun)
Postat torsdagen 11 februari 1999 - 08:25  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lotta: Jag har inte påstått att alla smeder flyttar. Jag skrev att smeder flyttar ganska ofta och jag har fortfarande den uppfattningen att det är ganska vanligt att smeder flyttar, men det betyder inte att alla smeder flyttar.

Jag har också den uppfattningen att bönder och torpare är ganska stationära och flyttar oftast endast inom den egna församlingen och de församlingar som gränsar till den egna. Men jag vet att det finns undantag, jag har själv bönder som flyttat ca 40 mil och för att inte tala om alla som drog i väg till USA.

Så trots ditt inlägg anser jag fortfarande att smeder brukar flytta och bönder och torpare brukar stanna i och i närheten av födelseförsamlingen.

Visst, det är en generalisering, men inte utan undantag eftersom jag använde uttrycket "ganska ofta" i mitt tidigare inlägg och i detta inlägg har jag använt uttrycket "brukar", inget av dessa uttryck betyder alltid.

mvh
Gun
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat torsdagen 11 februari 1999 - 09:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lotta och Gun: Diskussionen är intressant!
Jag har även undrat över vad som fick smeder (bl a några Stockhaus´ar) som var ca 60 år att flytta till Finland på 1700-talet. Kanske var de dåtidens yrkeslärare?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Ulf Berggren
Postat torsdagen 11 februari 1999 - 16:17  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

En orsak till att somliga smeder flyttade långt var att de lockades dit med bra villkor när nya bruk drogs igång. Kan det ha varit så i detta Finlandsfall? Det passar ju bra in i bilden att det i så fall är erfarna smeder som tagits dit till uppbyggnaden av det nya bruket.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat torsdagen 11 februari 1999 - 21:24  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Ulf: Bruksarbetarna vid Forsby bruk, Pernå fs (Finland) var skingrade under driftstoppet 1742-1746. Därefter var tillströmningen av bruksarbetare så stor, att de omkring 1750 var ca 40 man (däribland förmodligen min förfader som då var 68 år). Rimligen behövdes de gamla erfarna smedernas kunskaper, vid en så snabb anställningstakt.

Arbetslagen vid varje stångjärnshammare bestod av en mästersmed, fem till åtta knippsmeder, samt mästersvenner och smedsdrängar.
Källa: Pernå sockens historia (1981)

Fredriksfors bruk, Kullaa fs (Finland) grundades 1771. Dit kom 1787 en änkling Stockhaus, 66 år gammal, med syster och två söner med familjer.
Källa: Hfl (1787-10-21)

Sedan kan väl antas att åtminstone bruken i norra Hälsingland inte kunde uppfylla alla smedsöners önskan om yrkeskarriär.
I min släkt flyttade på 1760-talet en av tre smedsöner till ett nordligare bruk.

Tillgången på vattenkraft och kol, var starkt begränsad i bergslagen, varför expansionen fick ske i Norrland. Exempelvis flyttades 1790 en härd från Skärvik, Västmanland, till Långskogs bruk, Attmars sn, Medelpad.

Att förhållanderna delvis var annorlunda i södra Sverige, pga större vidareförädling, visar mitt inlägg om Godegård, under Ordet är fritt: Ort- & gårdsnamn.

Jill: Sundsvalls Tidning 1974-12-01, berättar att Torpshammars järnbruk, Medelpad, var i verksamhet 1802-1878.
En bildtext lyder:
Spiksmeden Johan Lodén med hustru Britta Ulrika, född Grubb och bördig från Noraström.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat lördagen 13 februari 1999 - 23:32  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Swen: Tack så mycket. Det var intressanta uppgifter.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Else-Marie
Postat söndagen 14 februari 1999 - 14:54  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jag söker uppgifter om Hammarsmeden PER JOHANSSON. Han var född ca 1684 och dör 1739 på Gäsjö Bruk, Norberg. Han var gift med Sara Andersdotter, som jag inte vet mer om, än att hon dog 1741 (f ca 1686).
Else-Marie Dyrsmeds
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat onsdagen 17 februari 1999 - 18:14  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jag har nu hittat några Grubb som jag tror kan ha koppling med "min" Mästersmeden Jöns Grubb f. 1761-06-24 d.Sättna fg, Sundsvall. Frågan är bara hur och jag är glad för alla tips. I boken Silversmide skriver Bengt Bengtsson och Gustaf Munther så här. Bland Norrlands silversmeder räknas medlemmar av hantverkarsläkten Grubb till en av de främsta. Man finner dem i Söderhamn,Hudiksvall & Sundsvall. Olof Grubb (1790-1817) i Hudiksvall. I Guld och silversmide 1520-1850 av bl.a. Kersti Holmqvist står skrivet om Johan Grubb, smedson från Strömsbruk i Hälsingland född 1695 d.1756-10-01,Änkan Christina Hörning omnämnes till 1758. Johans söner Nils Grubb f.1728-11-07 d.1785-01-25 gick i lära hos L. Stabeus i Sthlm och tog gesäll 1750 gm.Margareta Wahlberg.Olof Grubb 1745-11-06. Var verkgesäll och övertog sannolikt broderns verkstad 1790. död 1817-07-19. Son till sistnämnde Olof var Lars Grubb f.1786-04-28.Lärde hos fadern, kom 1819 till Sundsvall. Även om dom inte nämns med patronymikon i böckerna så kan man ju anta och kanske dom då t. o. m. finns att hitta i smeddatabasen?
Jag har för närvarande 3 mycket intressanta böcker hemma: Svenskt järn 16-1700-tal av Karl-Gustaf Hildebrand, Järnet och människorna av Carl-Herman Tillhagen och Från Nasafjäll till SSAB (järn och gruvhantering i Norrbotten under 300 år) av Staffan Hansson. Det mesta finns i dom från personer till orter såväl som om själva yrket. Jag ställer gärna upp att leta i dom. Det finns också många fina bilder på herrgårdar, bruk och bruksbyggnader som jag kan scanna om just "din" gård finns med. /Jill
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bodil Westberg
Postat onsdagen 17 februari 1999 - 19:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Jill
Eftersom du erbjöd dig tar jag tillfället i akt och hör om du hittar något om "min" smedsläkt Grek.De fanns på Boxholmsbruk när "min gren" Anders Grek f. 1776 föddes sedan har jag följt Anders vandring via Ramshyttan där han står som klensmed till Stora Gården i Nya Kopparberg där han 1808 står som silversmed, 1813 har han avancerat till mästersmed på samma ställe för att 1815 flytta vidare till Ramsberg och Kloten där han i hfl.står som dagkarl och klensmed. Skulle vara skoj att höra om du hittar något om honom eller hans bröder som 1800 fans kvar på Boxholmbruk.MVH Bodil
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat torsdagen 18 februari 1999 - 15:31  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Bodil: Tyvärr ingenting om Grek. Jag var på biblioteket idag och fick lite tid över så jag tittade i div.lexikon och förteckningar över smeder men ingen Grek. Om Ramsberg finns denna text: "Av en skildring av förhållandena år 1590 vid Blanka gruva i Ramsberg framgår att gruvuppfordringsverket drevs av en hästvandring, som sköttes av bönderna i trakten. De var för den skull delade i tio rotar, som dagligen skulle hålla tolv hästar i vindspelet. I gruvan arbetade tio av bergsmännens folk. Två ggr i veckan satte man fyr på tillmakningsveden i gruvan, och på de övriga fyra dagarna bröt man lös och vindade upp malmen. Bergsmännen vid gruvan hade organiserat sig i fyra lag som avlöste varann under veckan, och därefter delade malmen sinsemellan. På detta sätt arbetade man i gruvan från Juli ena året till Mars det andra, varefter gruvbrytningen låg nere i fyra månader" Lite fel tidsålder men intressant ändå!
Swen: "Spiktillverkning i stor skala förekom i Lerbäck i Örebro län samt i Godegård och Tjällmo i ÖG. Av Godegårds 2000 invånare arbetade 1784 drygt 500 man som spiksmeder." Och så en lite rolig text om dryckenskapen vid gruvorna:"Orsaken till alla slagsmålen, till "perlemente" och våldshandlingar av olika slag får i hög grad tillskrivas superiet vid gruvorna. Redan under medeltiden hade allehanda mindre nogräknade handelsmän och allt slags "löst parti" funnit en lukrativ marknad för öl och småningom (under 1600-talet) också för brännvin vid gruvorna. Kronan fann sig nödsakad att i privilegiebreven på 1300-talet inskriva bestämmelser om ölförsäljning vid gruvorna för att söka stävja missbruket. Från Godegård i Östergötland finns från 1340 uppgiften, att ortens präst ingrep mot fylleriet med förmaningen: Läggjin af edro stora dryckjo!Byggen fast opp idre rutna hytto! Allt ur Järnet och människorna av Carl-herman Tillhagen.
Av en tillfällighet hittade jag en Anders Stockhus idag i boken Tenngjutare i Sverige av Birger Bruzelli. Jag vet inte om han tillhör dina Stockhus men jag skrev ned vad som stog i alla fall. Tenngjutare Anders Stockhus, 1773-1795 i Linköping.Tillverkningen omfattade tre- och fyrstämplat tenn. Stockhus erhöll mästerskap av Stockholmsämbetet den 16.10-1772. Följande år blev han borgare i Linköping. 1797 förklarades han förlustig burskapet. En serie föremål av mycket hög klass har identifierats som arbeten av Stockhus. Dit hör en barockdryckeskanna på tre granatäpplen från 1776 med figurscen i relief över hela locket -en välkänd modell för silverområdet, spelbordsstakar i bladform från 1783, uddigt barockfat och 8-sidig vinflaska om 2 kannor från året för mästerblivandet (ÖG-Mus) samt en kanna från 1779 (Åsby K:a). /Jill
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Johansson
Postat torsdagen 18 februari 1999 - 18:46  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jill:
I boken "200 hantverksår i Sundsvall" står så här:

Den stora branden 1803 hade förstört viktiga handlingar i stadens arkiv, bl a uppgifterna på de hantverkare, som vunnit burskap och blivit borgare i staden. År 1804 gjorde societeten en inventering som kompletterades 1864....
.....1820: Guldsmed L Grubb, på Fattighuset.

Det där om fattighuset tror jag var betydligt senare. Den är lite luddig den där beskrivningen. Men han fick burskap 1820 iaf! :-)

Mvh/ Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jill Raneryd
Postat torsdagen 18 februari 1999 - 20:49  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack Lotta! Snäll och hjälpsam som vanligt! Ännu en bok jag ska låna med andra ord. Har snart halva Haningebiblioteket hemma :o) Mvh Jill
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Gun Sundberg (Gun)
Postat fredagen 19 februari 1999 - 16:50  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Ulf: Även jag tog åt mig av tipset om boken Viksjöbor av Sigurd Sjödin och har i dag äntligen fått den. Det var kö på fjärrutlåningsexemplaret/n. Det fanns verkligen mycket att hämta om man letar efter anfäder i Viksjö. Du skall ha ett stort tack för tipset om boken.
Gun
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Monica
Postat fredagen 19 februari 1999 - 22:36  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jag undrar om det finns någon som känner till smedsläkten Hammarström i Hörnefors, Västerbotten. Även uppgifter om Hörnefors bruk är intressant då jag inte vet så mycket om detta bruk.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat lördagen 20 februari 1999 - 00:24  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Monica: Låt oss lägga tonvikten på uppgifter om Hörnefors bruk i denna diskussion, eftersom du har en särskild diskussion under rubrik smedsläkter.

Hörnefors bruk, Umeå Lfs, anlagt på 1780-talet.
Källa: Tusen svenska hamrar ... av Kjell G. Åberg (1995).
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat lördagen 20 februari 1999 - 19:25  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jill: De flesta uppgifter om Tenngjutare Anders Stockhaus, var nya för mig! I Svenska Smedsläkter finns han (*1740) noterad som son till Gillius Stockhaus (*1708), Storebro, Vimmerby.
Tack för uppgifterna!

Om någon hittar fler uppgifter om Anders (ev. familj mm), så berätta detta lämpligen under rubrik Smedsläkter: Stockhaus.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Stephan Fjärem
Postat onsdagen 24 februari 1999 - 21:49  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Finns någon som kan tipsa mig om var jag får tag på uppgifter om Haddebo bruk i Närke?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat torsdagen 25 februari 1999 - 10:30  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

I boken Hammarlag och hushåll (Jernkontoret 1991) finns en schematisk bild över mästersmedernas livscykel.
Med denna som underlag, beskriver jag denna möjliga yrkeskarriär för smedssönerna:
Dagsverken under ungdomsåren - Koldräng - Räckardräng - Mästersven - Knippsmed - Mästersmed (därefter hjälpsmed/dagsverkare).

Kompletteringar (och anmärkningar) är välkomna.

Några frågor: Var räckardräng lika med smedsdräng? Fanns titeln hjälpsmed? Var plåtsmed, stålsmed och hammarsmed lika med knippsmed eller mästersmed?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Swen Stockhaus
Postat torsdagen 25 februari 1999 - 11:53  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Ovanstående befordringsgång avser hammarsmedjor. I min uppslagsbok beskrivs mästersven som titel för utlärd gesäll.

Fanns bara dräng, gesäll och mäster vid gårds-, by- och sockensmedjor?