Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2006 Ämnen | Startsidan | 1d  3d  7d | Sök
Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Källor » Tryckta skrifter » Biografier » Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL) » Äldre inlägg (arkiv) till 04 april, 2006 « Föregående Nästa »

Författare Meddelande
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Martin Casterud
Postat torsdagen 21 mars 2002 - 19:00  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Skulle bli väldigt tacksam om någon kunde bidra med ett utdrag av biografin i Svenskt Biografiskt Lexikon rörande Henrik Frankelin. Är främst intresserad av de uppgifter vilka rör hans 'egenhändigt' nedskrivna information om sina familjeförhållanden, men allt är av intresse [det var ett tag sedan jag läste artikeln, så möjligen har jag fått något om bakfoten]. Tack på förhand, Martin Casterud.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lennart Andersson
Postat torsdagen 21 mars 2002 - 19:30  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Kopierat från SBL.

Frankelin (Franklin, Francklyn), Henrik, † 4 maj 1610 (enl inskr i Undenäs brunna kyrka).

Föräldrar: Rowland F (egen uppg i nedannämnda stambok) o Dorotea Patavin (enl Palmskiöld) eller Petevine (jfr Wikland). Uppgives »någre år» ha tjänat vid hertig Karls hov enligt dennes rekommendationsbrev för honom till hertig Sigismund 21 juni 1581, redovisas s å bland hertig Karls hovjunkare (RKB), vistades därefter utrikes åtminstone från 1583, återinträdde i hertig Karls tjänst i slutet av sept 1589 (RKB), kallas hovjunkare i pass av hertig Karl 1 febr 1591 och ännu i dennes hovräkenskaper 1594, fick konfirmation på sitt engelska adelskap 20 maj 1592, häradshövding i Hanekinds hd (Ög) 25 okt 1602—1603.
G omkr 13 jan 1594 (handl rör hertig Karls hov) m Constantia Eriksdtr, f trol natten mellan 13 o 14 juni 1560 i Sthlm, † 24 jan 1649 på Odensfors i Vreta kloster (Ög), dtr till konung Erik XIV o Agda Persdtr. F gjorde efter sin första anställning hos hertig Karl vidsträckta resor. Han vistades sålunda i Wien med omnejd maj 1583—sept 1586 (därunder i Ungern i maj 1585), i Valakiet och Lemberg i febr 1587, i Konstantinopel maj s å—febr 1588, på olika ställen (Kraków, Warszawa, Grodno) i Polen- Litauen juli 1588—febr 1589 och ånyo i Konstantinopel i juli s å. Den 9 jan 1590 fick F av hertig Karl rekommendationsbrev till konung Sigismund för transport genom Polen av fyra turkiska hästar, som han skulle skaffa i Konstantinopel. Något belägg för att resan utsträckts ända dit finns ej, men april—aug s å befann han sig i Warszawa, och till jul var han på Gripsholm med hertig Karl, för vars räkning han i Lemberg köpt en ungersk häst. Den 23 jan 1591 fick F av hertigen pass för att resa till England och uppköpa kläde. I England vistades han juni—juli s å, och enligt en räntekammaranteckning engagerade han där för hertigens räkning engelska komedianter. Sommaren 1592 sändes F av hertig Karl med brev till Sven Pedersson (Bagge) i Norrbotten. Därifrån företog han en militär expedition in på ryskt område ända fram till Vita havet. Från nov 1592 var han under flera år i Mellansverige, där han undertecknade riksdagsbeslutet i Arboga 1597 och mötesbeslutet i Vadstena 1598. Han var närvarande på riksdagen i Uppsala sistnämnda år.
I febr 1599 följde F hertigen vid Kalmar stads erövring, och han nämnes också i det polska sändebudet J v Schortz’ relation om sitt mottagande under riksdagen i Sthlm på sommaren s å. Åren 1600-01 deltog han i hertigens livländska fälttåg med avbrott för ett besök i Lübeck i juni 1600. År 1606 hade Karl IX planer på att sända F utrikes, först till Frankrike och sedan till Turkiet, men ingendera av dessa resor kom till stånd. En knapp månad före sin död var han emellertid i Danzig.
F:s sätesgård var åtminstone från 1598 (RR) Bocksjö i Undenäs (Skar), som hustrun 1595 fått av hertig Karl jämte 13 kringliggande gårdar, en donation som genom brev för F 1602 ökades med nästan lika många andra gårdar i trakten. Tidigare hade hon 1594 av konung Sigismund fått nio gårdar i Väne hd (Älvsb), och 1602 och 1605 fick F av Karl IX en mängd gårdar i Aska och Gullbergs hd (Ög), bl a Odensfors, som senare länge var sätesgård för hans änka. F:s stambok, vari han låtit sina bekanta införa daterade anteckningar och vapenmålningar, är den viktigaste källan för hans itinerarium. Den tillhör fil dr Artur Bygdén, Sthlm. Brev från F i K arkiv 355, RA, o i Sandbergska saml, KA.
Källor o litt: RR, HKR, k kansliets utg diarier 11, Biographica, RA; Östergötl:s handl:r 1603:9, hertig Karls RKB 1581— 86, 1588—92, 1590—97, red:komm:s arkiv F II: 426, red:komm:s i Älvsb akter, fol 217, red:komm:s i Östergötl:s akter 1, fol 743 ffj KA; handl rör hertig Karls hov 1575—1601, hovförtäringen 1591—92, SIA; Biografica, alfabetiskt lappreg över brevmottagare i HKR samt till titularreg:n till RR 1561—1611, RHA; S 106 u: 1, Palmskiöldska sand, UUB. — A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (MKrA 5, 1958); Calendar of the patent rolls: Elizabeth I, 1—2 (1939—48); SRA 3 (1894— 1910), s 904, 4 (1909—38), s 698, 706; C M Stenbock, Erik XIV:s almanacksanteckn:r (1912). — H Almquist, Sverge o Ryssland 1595—1611 (1907), s 105; J A Almquist, Frälseg, 3 (1946—47); J E Almquist, Lagsagor o domsagor i Sverige, 1—2 (1954— 55); dens, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); A Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558—95 (1944), s 427; G Neander, Constantia Eriksdtr (Finnerödja, en sn i Västergotl, 1944); J Nordlander, Norrländska saml:r, 1 (1892—1905), s 304; S I Olofsson, Övre Norrlands hist under Gustav Vasa o hans söner (Övre Norrlands hist, 1, 1962); W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota. Sotavuodet 1590—95 ja Täysinän rauha (1929); J Werwing, Konung Sigismunds o Konung Carl den IX:des Historier, 2 (1747); E Wikland, Elizabethan Players in Sweden 1591—92 (1962) o där ang källor; F Ådahl, Beskrifn öfver Undenäs församl (1950). Erik Wikland


Hälsningar
Lennart A
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Martin Casterud
Postat torsdagen 21 mars 2002 - 21:21  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack för hjälpen Lennart!
/Martin
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Tomas Andersson
Postat fredagen 01 november 2002 - 14:17  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Enligt uppgift ska det finnas information om skådespelaren Sven Miliander i SBL, band 25. Någon som vet något om det?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Berndtsson
Postat fredagen 01 november 2002 - 15:43  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jodå, där står ungefär en och en halv sida om honom.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Pehr Sahlin
Postat lördagen 30 november 2002 - 17:00  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Nu har Band 31 kommit av Svenskt Biografiskt Lexikon. Innehåller Rydbeck - Segerstedt.
[Stockholm 2000-2002]
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Simonh
Postat lördagen 18 januari 2003 - 00:15  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hello

First,I apologise for coming from England,one of the few nations that cannot be bothered to learn a different language.

I have recently found out that my wife's great grandfather was Albin Lenhardtson. He was a dentist and apparently fairly important in early Swedish dental hygiene for children.

I would like to find out more about him and his family. Particularly his wife and parents.
His daughter Britt Lenhardtson married James White from Wolverhampton,UK in 1928, in Stocksund near Stockholm.

Can anyone help? Any information gratefully received. In English please if you can,if not I am sure I will find someone to translate!

regards

Simon Haddock
Bognor Regis,England
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Chris Troy
Postat lördagen 18 januari 2003 - 01:25  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Ni hittar artikeln han söker i Svenskt Biografiskt Lexicon band 22, KÖNIGSMARCK - LILJA (1977-79) artikeln om Lenhardtson, J Albin M, 1861-1934, sida 541. Kan inte själv få tag på den i Australien.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Magnus Johansson (Mans_Jarnes)
Postat lördagen 18 januari 2003 - 14:19  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Here is the whole article from SBL. Hopefully someone can help you translate it.

------------------------------------
Lenhardtson, Jean Albin Mauritz, f 7 maj 1861 i Sthlm, Nik, † 4 juli 1934 i Danderyd, Sth. Föräldrar: handl Carl Johan (Mauritz) L o Charlotta Carolina Bachzelt. Mogenhetsex vid Nya elementarskolan i Sthlm maj 80, eo notarie i tullverket 80, elev hos tandläkare Gustaf Larsson (s 302 ff) 80, odont kand aug 81, tandläkarex 1 juni 83, studier i tandfylln:konst i Paris 83, i London 84, praktik i Sthlm 84—07, lär o examinator vid polikliniken för tandsjukdomar i Sthlm 92—94, ordf i styr för ab Eskilstuna Separator 92—13, förest för ab Separators tandklinik 04—14, för Sthlms stads folkskoletandkliniker 07—17, sekr i Fédération dentaire international (hygienkommissionen) 09—23, v ordf i Sv tandläkare-sällsk från 09, initiativtagare till Sv nationalförb för munhygien 10, sekr där 10—20, led av styr för Sveriges tandläkarförb 10—16, ordf i styr för Sthlms mjölkförsäljn:bolag 11—18, i Sveriges tandläkarförb:s komm ang tandläkarundervisn 13—17, led av o sekr i komm för skoltandvård okt 13—aug 17, ordf i Odont sällsk i Sthlm 22—24.

G 15 nov 87 i Askersund m Hertha Schröder, f 10 sept 68 där, † 31 jan 40 i Danderyd, dtr till ryttmästaren Reinhold S o Göthilda Adolfina Frodin.

I juni 1883 hade Albin L fullgjort den praktik o de teoretiska kurser som krävdes för att bli legitimerad tandläkare men var själv inte nöjd med sitt kunnande utan fullföljde under det närmaste året sin utbildning i Paris o London. Hemkommen öppnade han tandläkarpraktik som snabbt fick stor omfattning o som han behöll till 07. Redan på 80-talet experimenterade han med en elelitriskt driven borrmaskin o med hypnotisk behandling mot tandläkarskräck. Han uppmärksammade samvetsgrant de nyheter som kom fram i den odontologiska litteraturen, o på 90-talet vidgade han sina kunskaper genom kurser i bakteriologi i Berlin o tandfyllnadslära i Breslau.

I tre år var L lärare vid polikliniken för tandsjukdomar i Sthlm (föregångare till Tandläkarhögskolan) o examinator i tandläkarexamen men fick avsked efter en konflikt med medicinalstyrelsens chef, som ansåg, att L alltför ihärdigt krävde reformering av tandläkarnas utbildning. På det sociala området gjorde han bestående insatser genom att för myndigheter, företagsledare o allmänhet klargöra följderna av vanskötta tänder o möjligheterna till förebyggande tandvård. På L:s initiativ bildades 94 inom Sv tandläkare-sällskapet en kommitté med uppgift att utröna sambandet mellan barnsjukdomar o tandsjukdomar genom att undersöka skolbarnens tänder. Undersökningen mötte ingen förståelse från statsmakterna men stöddes av privata stiftelser o gav värdefulla resultat. 03—18 höll L över hela Sverige i Folkbildningsförbundets regi föreläsningar i munhygien med propaganda för folktandvård. Hans oförtrutna arbete resulterade 04 i en tandklinik vid ab Separator — den första vid ett företag — o 07 i Sthlms stads folkskoletandkliniker.

L var under flera år aktiv i sv o internationella odontologiska sammanslutningar o medverkade i skandinaviska, engelska, tyska o franska facktidskrifter. Han gav bl a ut en lärobok i tandfyllnadskonst, behandlade i populära skrifter munnens o tändernas vård o författade som ledamot av kommittéer för tandläkarutbildningen o barntandvården utförliga betänkanden. I sin självbiografi, 50 år som tandläkare (33), berättar han — utom en mängd personanekdoter — om den sv tandläkarutbildningen o tandvården under ett halvsekel o redogör för utvecklingen på motsvarande områden i grannländerna.

95 uppfann o patenterade L munvattnet Stomatol, som följdes av hudvårdsmedel o tandpulver under samma namn o vid sekelskiftet av tandkräm i tub. I en vida spridd folkskrift Om orsakerna till våra dåliga tänder lämnar L utförliga upplysningar om sin uppfinning. De olika preparaten rönte redan från början stor efterfrågan.

--------------------
Greetings
Magnus
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Mikael Andersson
Postat lördagen 18 januari 2003 - 22:18  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Skulle vilja veta om det står något om dessa personer i SBL

Georg von der Oster

Svante Eriksson Stålarm

Andreas Lindersson

Jörgen Nilsson Boje

Ander Larsson till Botila

Engelbrecht Mannerburg
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Andreas Karlsson
Postat fredagen 24 januari 2003 - 18:01  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hur ser produktionsplanen för Svenskt Biografiskt Lexikon ut för år 2003? Hur långt i alfabetet räknar man med att hinna? Någon som vet?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Linda Widenström
Postat lördagen 04 oktober 2003 - 18:08  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!
Jag skulle vara mycket tacksam om någon med tillgång till SBL skulle kunna upplysa mig om vad som står om Judith Karlander. Hon skall enligt uppgift ha en artikel där.

Tack på förhand!
MVH
Linda
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Berndtsson
Postat lördagen 04 oktober 2003 - 20:53  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Varsågod, här är texten:

Karlander, Judith, f 31 mars 1865 i Ölmevalla,
Hall, Å 27 sept 1944 i Gbg, Domk,
Föräldrar: lantbrukaren Elias Olsson o Anna
Justina Jansson. Restaurangidkare.
G 5 sept 92(-11) i Karl Gustav, Älvsb,
m lantbrukaren Johan Petter Karlander, f 2
mars 57 i Kungsäter, Älvsb, Å 29 febr 12 i
Borås, son till lantbrukaren Carl Börjesson o
Brita Persdtr.
"Broder Joachim, vi sutto vid vårt mörka
öl och drömde om de silvervita källorna vid
Rökstubackens slog, och vi sågo liksom syner
så att stadens damm vi glömde, och det vart
en kolarkoja utav Tullens svarta krog." Ölstugan
Tullen vid Järntorget i Gbg, besjungen
av Dan Andersson, var början på
K:s restaurangimperium. Den stod alltid
hennes hjärta nära. Hon övertog, startade o
lämnade åtskilliga ställen, men Tullen behöll
hon till sin död. Då hon 07 med fyra
barn kom till Gbg, hade hon ingen tvekan
om yrkesval. Tullen kunde hon överta genom
ett lån av bryggeriägaren Melcher
Lyckholm. Inom kort hade hon av ett
ganska ruffigt ställe åstadkommit en trivsam
o populär servering, där maten var lika god
som ölet. På samma sätt som med Tullen
gick det undan för undan med K:s näringsställen.
Hennes övertagande av en lokal
betydde modernisering o uppryckning
- o framgång för henne. Vid Järntorget
öppnade hon efter ett par år Buff‚ Karlander,
ett förstklassigt musik- o nykterhetskaf‚,
det första i Gbg. I den ljusa eleganta
lokalen spelade framstående musiker. Buff‚n
betydde något av en fostrargärning. De
ungdomliga gästernas man‚r visade, att hon
lyckats.
14 vågade hon sig på att överta Turisthotellet
i Marstrand. Hennes 11 sommarår där
hör till ställets lyckligaste perioder. Gamla
Alphyddan klarade inte konkurrensen, o
hon övertog även den. 18 återuppstod Frimurarelogens
restaurang i Gbg efter ombyggnad.
K fick hand om denna och drev
den in på 20-talet. 23 kom hennes verkliga
genombrott. Hon hade hand om Exportkaf‚et
o den populära o ekonomiskt framgångsrika
Tivolirestaurangen på gbgsutställningen.
Nu kunde hon köpa Palace Hötel
som blivit mer än något annat knutet till
hennes namn. Hotellet o restaurangen i
gamla Frstenbergska palatset gav genom
upprustning ökad trevnad åt gästerna, men
K glömde inte heller personalen. Redan
efter en vecka hade denna, som dittills ätit
lite hur som helst i arbetet, fått en matsal
med servering. K hade en sällsynt förmåga
att få de anställda med sig i arbetet. De
stannade i hennes tjänst, o hon följde sina
flickors öden, även sedan de lämnat henne,
hjälpande i fall av behov. När hotellet 37
firade 30-årsjubileum, fick 32 med över 15
anställningsår Patriotiska sällskapets medalj.
Utdelaren landshövding Malte Jacobsson
framhöll den utomordentliga betydelsen för
rese- o turistlivet i en stad av ett hotell där
en personlig omvårdnad av gästerna skapar
trivsel o en önskan att komma tillbaka.
Greppet om Liseberg behöll K. Tivolirestaurangen
blev nöjesfältets huvudrestaurang,
o landeriets corps de logis blev det
karlanderska Lisebergs Wärdshus. Från 38
omfattade sommarregimen även Trädgårdsföreningens
restaurang. Hennes förmåga att
få folk med sig gällde även den egna familjen.
Två söner blev goda medarbetare. Det
var välbehövligt ej minst sommartiden, då
personalen kunde uppgå till inemot 600.
K hade en optimistisk läggning. Hon tvekade
inte i vågsamma företag o hennes
goda omdöme visade som regel rätt. Med
stor energi o gott humör genomförde hon
vad hon satt sig före. Organisationen löpte
perfekt, men hon övervakade allt in i detalj,
dagligen vandrande genom varje department
i sitt rike. öFrunö kallades hon JUDITH KARLANDER
av både personal o gäster. Det var i hennes
fall en härskarinnas hederstitel. Hennes
branschkunnighet kom även Gbgs o V Sveriges
hotell- o restaurantförening tillgodo.
Hon utsågs till hedersledamot. Som vittnesbörd
om allmänt erkännande hade hon Vasamedaljen
i guld.
Källor o litt: D Andersson, Visor o ballader
(dens, Saml skrifter, 2, 1938); art:ar i Gbgs
morgonpost 28 mars 1935 o Gbgs-posten 30
mars 1935 (K 70 år), i Morgontidn 28 okt
1937 o GHT 29 okt 1937 (Palace Hötels 30-
årsjubileum), samt i Gbgs-posten 26 mars
1940 o GHT 30 mars 1940 (K 75 år); B
Garsten o C Krantz, Västsv hotell- o restaurantkrönika.
Utg med anledn av Gbgs o V
Sveriges hotell- o restaurantfören:s 50-"rsjubileum
(1952). - Nekr:er i gbgspressen 28
sept 1944.
Ferd. Lärn
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

LInda Widenström
Postat måndagen 06 oktober 2003 - 09:47  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tusen tack!

/Linda
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Unnerstad
Postat torsdagen 20 november 2003 - 23:27  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

I SBL, band 24 ska det finnas en släktartikel för Carl Martin Lundgren.
Är det någon med tillgång till den som har vänligheten att delge vad som står i den?

MVH
Lars
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Berndtsson
Postat fredagen 21 november 2003 - 00:35  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Varsågod, här kommer texten:

Lundgren, Carl Martin, f 9 (enl fdb 11) febr 1780 i Vitaby, Krist, d 18 nov 1852 i Ystad, S:ta Maria. Föräldrar: bryggaren Hans L o Boel Christina Löfstedt. Anställd hos handelsmän i Ystad o Landskrona, burskap som handlande i Ystad 19 aug 05, drev olika affärs-
o handelsrörelser från 05, kommerseråds titel 11 maj 18, ordf i dir för Ystads sparbank
27–42, engelsk vicekonsul 16 juni 29, innehade ett flertal kommunala förtroendeuppdrag,
bl a som brandchef o ordf i hamndir o i stadens äldste, allt i Ystad, led av styr för
Skånska hypoteksfören 36–38, ordf i styr för Skånska privatbanken från april 40.
G 23 (ej 9) nov 1806 i Ystad, S:t Petri, m Margaretha Magdalena Giutzelke, f 23 juli
1783 där, ibid, d 10 mars 1854 där, S:ta Maria, dtr till handelsmannen o garverifabrikoren
Jacob Emanuel G o Fredrica Elisabet Bryning.
L:s far flyttade 1783 med familjen till Ystad, där han blev medhjälpare vid sin svärfars
bryggeri. Han ärvde senare företaget och hade råd och möjlighet att ge sin barnskara
en god uppfostran. L fick affärsutbildning med lärlingsår vid affärshus i Landskrona
och hemstaden och undervisning i tyska av språkmästaren vid LU. Tidigt visade han prov på affärsbegåvning och sinne för djärva spekulationer och hade en ovanlig arbetsförmåga.
1805 erhöll han burskap som handlande i Ystad och köpte s å tre fastigheter, där han lät bygga magasin och inreda kontor för sin handel med främst spannmål och kolonialvaror.
Genom sitt giftermål blev han svärson till en av Ystads rikaste män och befryndad med flera av stadens mest inflytelserika borgare.
Grunden till sin förmögenhet lade L under krigsåren 1808–13 som engelska statens kommissionär – titeln som engelsk vicekonsul fick han först långt senare – i Ystad, vars
hamn under dessa år var av betydelse för engelsmännens krigföring. En engelsk flotteskader
var långa perioder stationerad i Östersjön, och L blev dess proviantleverantör. Han
kunde dessutom på goda villkor köpa av engelsmännen kapade handelsfartyg med värdefulla
laster. Denna verksamhet plus den under kontinentalsystemet via Gbg och Ystad pågående transitohandeln mellan England och tyska östersjöstäder gav väldiga vinster,
särskilt som de speciella omständigheterna gjort L till en av Ystads största redare.
Efter tomtköp och jordbyten med staden och tulldirektionen lät L 1813–14 uppföra en
palatsliknande byggnad vid Österport. Den omgavs av en praktfull trädgård, och på övre
våningen lät han inreda en privat teaterlokal, som rymde 200 åskådare. L:s kusk och betjänt
bar livré, han var vid flera tillfällen värd för medlemmar av kungafamiljen och hans
födelsedag firades under en lång följd av år som en stadens högtidsdag. 1820 förvärvade
han Stora Herrestad (Malm), ett frälsesäteri på 2000 har, och senare godsen Rynge
(Malm) och Glimmingehus (Krist). Han upparbetade egendomarnas avkastning, anlade
planteringar och lät på Stora Herrestad uppföra både fattighus och länets största
brännvinsbränneri.
Vid mitten av 1830-talet upphörde L med den egentliga handelsrörelsen för att ägna sig
åt penningplacering och bankirverksamhet.
En stor del av Ystads innevånare kom att på något sätt stå i ekonomiskt beroende av honom;
bl a hade han inteckningar i flertalet av stadens fastigheter. Hans verksamhet omfattade
300 konti med en årlig omsättning av 11 à 12 milj rdr. L hörde till grundarna av Ystads sparbank och Skånska hypoteksföreningen.
Han hörde inte till stiftarna av Skånska privatbanken men blev senare som direktionens ordförande bankens ledare under 11 år. Under sitt sista levnadsår motsatte sig L, som kallats ”det enskilda bankväsendets grand old man”, försöken att etablera upp- och avskrivningsräkningar som rörelsegren i Skånska privatbanken. L:s yttrande i detta sammanhang har fått tjäna som en auktoritativ sammanfattning av den negativa synen på inlåning från allmänheten (Nilsson, s 19).
L engagerade sig gärna i kommunala angelägenheter och nedlade ett i flera fall uppoffrande
och oegennyttigt arbete på Ystads välfärd. Han var en period ordförande för stadens
äldste och var i övrigt speciellt verksam inom fattigvården och hamnförvaltningen.
Han var maktlysten och hade svårt att fördra opposition i någon form. Ystads kommunala
strider, i vilka L var den ena fraktionens ledare, blev riksbekanta. Han utövade en omfattande välgörenhet både offentligt och i det tysta men var hård och precis i affärer.
Härsklystnad, skarpa affärsmetoder och framgångar skaffade honom många fiender och avundsmän.
1809 hade en av L:s drängar hittats med avskuren strupe i sin säng. Ryktet visste snart
berätta att L hade dräpt honom, men av läkare och kämnärsrätt fastslogs att det rörde sigom självmord. 1830 uttogs stämning på L av juristen Åke Kull, vilken som ombud för den döde drängens bröder krävde ett ansenligt skadestånd. Följden blev en långvarig, invecklad
och för svaranden pinsam process, som efter att ha fullföljts genom alla instanser
slutade med att L förklarades oskyldig och Kull dömdes till landsflykt.
Den långe och magre L var stel och allvarlig till sitt väsen men deltog gärna i societetens
umgängesliv och var under närmare 25 år ålderman i ystadsavdelningen av S:t Knuts gille. En stor del av L:s efterlämnade förmögenhet – 2 milj rdr – gick till hans måg lagman T Sylvan. Dennes dotterbarnbarn, som bar namnet Rosencrantz, överlämnade 1924 den berömda medeltidsborgen Glimmingehus som gåva till sv staten.

Strödda brev från L i LUB o RA.
Tryckta arbeten: [Rättegångsinlagor 24/9 o 13/ 12 1832] (Handlingar och skrifter uti... mål, emellan ... Åke Igelström Kull och commercerådet C. M. Lundgren, angående yrkad bestraffning i Kull för ... falska angifvelser [rubr], Sthlm 1833, 4:o, s 11– 36). – Underdåniga påminnelser . . . vid ombudsmannen Åke J. Kulls senare skrifter i målet, angående å Kull yrkadt ansvar Sthlm 1834. 4:o. 8 s. [Enl Linnström.] – Kort beskrifning öfver Ystads hamn till 1846 års slut, för bedömandet af ett möjligt statsanslag till bidrag vid hamnens fullbordade.
[Rubr,] Sthlm 1848. 8 s, 1 vikt karta.
[Undert tills med J. Robert Lundström m fl.] –Upplysningar, med afseende på Ystads hamnbyggnad. Ystad 1849. 28 s, 2 bl tab.
Källor o litt: A J Afzelius, verser till L:s minne (Skånska Telegrafen 22 nov 1852); G Aulin, Självbiogr anteckn:ar (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 3, 1932); S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1949); B H[ildebran] d, rec av K Kocks nedan a a (PHT 1931, s 261–263); dens, rec av Wilkens nedan a a (PHT 1933, s 191 f); K Kock, Skånska privatbanken. Minnesskr (1931); Y Lyttkens, Var kommerserådet mördare? (1958); F W Morén, Kommerserådet C M L (Skr utg av Ystads fornminnesfören, 6, 1952); dens, Ystads hist, 2 (1953); Göran B Nilsson, Banker i brytningstid. A O Wallenberg i sv bankpol 1850–56 (1981); N C Psilander, Ystads hist (1858); O Rydbeck, Glimmingehus (1932); H Schiller, Skåne genom två sekler (1934); SjSk 1, s 608; E Sommarin, Skånska hypoteksfören 1836– 1936 (1936); J Stenberg, Sparbanken i Ystad 1827–1927. Minnesskr (1927); S G v Troil, Minnen från en sjuttiotreårig lefnad (1877); E Wiberg, Sankt Knuts gille i Ystad (1937); dens, Bröder o
systrar i Sankt Knuts gille i Ystad. En matr. . . (1938); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del, ed F W Grönwall (1932); L Zielfelt, Kommerserådet Lundgrens i Ystad släkt (1950). – Art:ar om L i (Malmö) Alleh 14 jan 1834o i Ystads Alleh 28 april 1952; nekr över L i Skånska Telegrafen 19 nov 1852.

Olle Franzén
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Unnerstad
Postat fredagen 21 november 2003 - 09:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack Bo!

/Lars
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Chris Troy
Postat tisdagen 02 december 2003 - 00:57  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Finns det någonting om Generalen, greve Magnus Stenbocks (1664-1717) genealogi i SBL? Särskilt om hans barn, barnbarn osv.

Mvh Chris
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Berndtsson
Postat tisdagen 02 december 2003 - 11:07  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Nej, man har bara kommit till Sigismund.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Elisabeth Thorsell (Elisabeth)
Postat tisdagen 02 december 2003 - 15:22  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Chris, uppgifter om Magnus Stenbock och hans familj och släktingar finns i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor, volym VII, s 576.

Lägg en fråga under Släkter > adel > introducerad > Stenbock, så får du nog svar.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Chris Troy
Postat tisdagen 02 december 2003 - 23:46  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Många tack Bo och Elisabeth, jag lägger in frågan under Stenbock.

Mvh, Chris
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Cynthia Macauley
Postat torsdagen 27 maj 2004 - 22:48  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej, skulle vara mycket tacksam om någon skulle kunna skicka via email sidorna från Linköpings Stifts Herdaminne som innehåller Domprosterna fr.o.m. #1 t.o.m. #35. Olaus Petri är upptagen som #31.
Om någon har uppgifter om Olaus Petris föräldrar eller/och hans frus, Karin Bertilsdotters, föräldrar skule det vara mycket uppskattat. Även vilken annan upplysning som helst som har att göra med Olaus Petris personliga liv, barn etc., skulle uppskattas. Tackar på förhand.
Cynthia Macauley
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)
Postat fredagen 28 maj 2004 - 09:56  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Detta diskuteras väl under Anbytarforum: Källor: Herdaminnen: Linköpings stift (av Lilian Drury)..
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Olsson
Postat fredagen 18 november 2005 - 10:42  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!
Jag vore väldigt tacksam om någon kunde hjälpa mig med ett utdrag om Nils Peter Hamberg (1815-1902) som enligt uppgift skall finnas omnämnd i SBL (band 18).
Tack på förhand

Lotta Olsson
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Peter Karlsson (Peterk)
Postat fredagen 18 november 2005 - 11:47  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Försökte få till med thumbnails först, men detta går ju lika bra.. :)

http://img375.imageshack.us/img375/2814/hamberg14xv.th.jpg

http://img355.imageshack.us/img355/9550/hamberg26ti.th.jpg

http://img384.imageshack.us/img384/2320/hamberg30vh.th.jpg

-tog med första stycket där bl.a. hans hambergsläkt omnämns också..
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Olsson
Postat fredagen 18 november 2005 - 13:05  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack snälla Peter! Det var verkligen snabbt gjort. Jag kikade bara in för att se hur det såg ut och så har jag redan fått svar! Otroligt!

Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Elisabeth Norberg
Postat söndagen 05 mars 2006 - 21:17  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

I en källhänvisning till SBL står följande: TU 7: 75, KB

Hur ska man tolka det? Jag har tyvärr inte tillgång till boken längre för att kunna se efter vad förkortningarna betyder. KB är gissningsvis Kungliga Biblioteket, men resten?

Tack på förhand!
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Benny Borgstrand (Bebo)
Postat söndagen 05 mars 2006 - 21:33  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Elisabeth,

TU, KB
KB:s serie med tidningsurklipp

Kungliga biblioteket tidningsurklipp
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Elisabeth Norberg
Postat tisdagen 07 mars 2006 - 19:08  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Benny!
Tack så mycket för hjälpen!

Elisabeth
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Linda Widenström
Postat tisdagen 04 april 2006 - 20:35  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Skulle vara mycket tacksam om någon med tillgång till SBL skulle vilja plocka fram artikeln om läkaren Martin Odin.

Hälsningar
Linda