| Författare |
Meddelande |
     Patrick von Brömsen
(Patrick)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 23 juni 2010 - 10:40 | 
|
Var finns de underlag/material som är använda till de olika herdaminnen, riksarkivet? Stiften?
Vänligen Patrick |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 23 juni 2010 - 11:31 |
|
För att få ihop så utförliga biografier som möjligt bör man använda allt tänkbart källmaterial. Kyrkböcker för den period där sådana finns, mantalslängder eller andra skattelängder, domkapitelprotokoll, tingsrättsprotokoll, brevsamlingar, biografiska och topografiska samlingar, mm mm. De arkiv där den typen av källor förekommer är såväl Riksarkivet som de lokala landsarkiven. För senare tider finns säkert användbart material även i kommunarkiven (efter 1862). |
Patrick von Brömsen
(Patrick)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 23 juni 2010 - 19:01 |
|
Tackar Carl
Jag trodde att det fanns något mer specifikt för just kyrkans män med tanke på den digra (ibland) informationen man får.
Vänligen Patrick |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 23 juni 2010 - 22:09 |
|
Visserligen finns det säkert något mer i källorna om kyrkans män än om en vanlig bonde eller torpare, men det finns väldigt mycket roligt man kan hitta även om "vanlitt fôlk" om man gräver lite. |
Irma Ridbäck
(Irma)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 23 juni 2010 - 23:57 |
|
Patrick!
Carl har redovisat det viktigaste. Du preciserar inte vilken tidsperiod som är intressant. ––– Carin Bergströms avhandling i historia Lantprästen. Prästens funktion i det agrara samhället 1720–1800. (1991), förmedlar en bild av livet för en präst på landet. –– Man får idéer om hur man kan gå vidare.
Man kan hitta en hel del intressant även i visitationsprotokoll i församlingsarkiven och i domkapitelsarkiven. I prästmöteshandlingarna fram till 1980 finns inom ärkestiftet minnesteckningar över avlidna präster. I stiftens årsböcker fanns motsvarande. Hur det ser ut i dag kan jag inte säga. Inom ärkesstiftet publicerar Stiftshistoriska sällskapet skriftserien Småskrifter, redaktör Ragnar Norrman, och där återges i separat häfte också minnesord över avlidna präster. –– Riksdagstrycket både före och efter 1862. Riksarkivets beståndsöversikt, BÖ, har gott om referenser som rör prästerskapet. Skriver man in kyrkoherde i NAD, sök: alla fält, får man 569 träffar, enskilda präster som lämnat sina arkiv eller finns med i enskilt arkiv i RA eller i något landsarkiv. Hovpredikant ger 27 enskilda arkiv i NAD.
Vill man forska om de präster som fordom kom som kapellpredikant till en avlägsen församling, konserverade änkan och satt kvar där resten av livet, så är det nog i huvudsak det lokala materialet och det som finns i domkapitlets arkiv som gäller. –– Slutligen, brevskrivarregister är intressanta. Som exempel: Kyrkoherden i Vittangi skrev under många år brev till professor Herman Lundborg i Uppsala, och de breven ger också fakta om honom själv och hans omgivning.
m v h
Irma |
Patrick von Brömsen
(Patrick)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 24 juni 2010 - 18:32 |
|
Jag får lov att tacka till er båda.
Jag fick en del extra tips som jag finner intressanta av dig Irma. Jag vill se om jag finner mer om några anor än vad som står att finna i just herdaminnen för att klura ut släktskap och finna bekräftelser på vissa antaganden.
Vänligen Patrick (EN RIKTIG GLAD MIDSOMMAR ÖNSKAR JAG ALLA OCH EN VAR AV ER GOA VÄNNER HÄR) |
Sandra Albertus
(Sandraa)
Registrerad användare
| | Postat måndagen 29 november 2010 - 20:05 |
|
Hej, jag söker födelseort på en person som är född 1793. Hon är troligen döpt av en präst vid namn Smith. Känner någon till var han kan ha verkat?
Mvh
Sandra |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 29 november 2010 - 20:12 |
|
Vad står det i husförhörslängden då, för du måste väl ha hittat personen någonstans i källorna? Annars blir det lite väl "allmänt". Sverige är stort. |
Sandra Albertus
(Sandraa)
Registrerad användare
| | Postat måndagen 29 november 2010 - 20:21 |
|
Hej, hon är inflyttad till Kalmar 1813, men det anges inte varifrån. Det står af Smith efter hennes namn, så jag tänkte att det kunde vara dopprästen. Flera andra personer i inflyttningslängden har af och ett efternamn efter sitt eget, men ingen annan har just Smith. Jag har fått veta sekundärt att ingen med hennes namn föds det året i Kalmar län, därför frågade jag så allmänt.
Mvh
Sandra |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 29 november 2010 - 21:45 |
|
Den här diskussionen är rätt off topic nu. Egentligen borde du då frågat under Kalmar (Småland eller Uppland?) och även angett volym och sida där du hittade henne. Jag har aldrig stött på att prästen som döpte någon skulle hänga med i källorna 20 år senare. |
Leif R. Blom
(Eller)
Föreningsmedlem
| | Postat tisdagen 30 november 2010 - 13:13 |
|
Sandra, Smith är troligen den präst, som skrivit ut personens flyttattest. Alltså skulle frågan kunna vara just på denna plats "Herdaminnen allmänt" : var finns en präst någonstans 1813, som heter Smith?
En bra fråga för att få reda på varifrån personen i fråga kommer.
Mvh Leif R. |
Maria Kurtson
(Mkurtson)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 02 mars 2011 - 21:32 |
|
Jag har verkligen kommit i bryderi enligt herdaminnen. Jag är släkt med Daniel Fogdonius son enligt herdaminne var gift med Dordi Dorothea Larsdotter, som anges vara dotter till Dordi de Bresche och Laurentius Girstadius. Daniels äldsta dotter Elisabeth dog 1775 vid 97 års ålder, i så fall var hon född 1628, vilket verkar rimligt då fadern antas vara född kring 1600.
Men det som INTE verkar vara rimligt är att Dordis föräldrar är Dordi de Bresche. Dordi Bresche dog 1697 vis 104 års ålder, alltså i bästa fall född 1593. Vi räknar baklänges, om hon är 18 när hon får Dordi så är årtalet 1611, sen ska Dordi bli vuxen typ 18 då är vi redan vid 1631 alltså försent för äldsta dottern Elisabeth. Samtidigt är Dordi inte ett så vanligt namn som antyder att hon har någon som heter Dordi i släkten. Kanske blev inte Elisabeth 97 år utan föddes senare eller så är inte Dordi de Bresche släkt med dem. Någon som vet? |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 02 mars 2011 - 21:35 |
|
Vilket herdaminne refererar du till? |
Elisabeth Thorsell
(Elisabeth)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 02 mars 2011 - 22:39 |
|
Daniel Fogdonius tycks ha dött 1675 i Örebro, så det verkar väl vara Strängnäs stifts Herdaminne. |
Bengt Gördén
(Eggplant)
Registrerad användare
| |
Camilla Eriksson
(Camillae)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 03 mars 2011 - 03:10 |
|
Det finns tre olika herdaminnen för Strängnäs stift: Aurelius, Hagström och Collmar, skrivna med drygt 100 års mellanrum mellan varje. De är därför olika tillförlitliga. Vilket herdaminne har du hittat informationen i?
Diskussionen hör för övrigt hemma i underavdelningen Strängnäs stift och inte under Allmänt. |
Maria Kurtson
(Mkurtson)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 03 mars 2011 - 06:02 |
|
Hej Camilla.
Jag har letat på nätet och i det första herdaminnet av Munchtell, Västerås stift, står det att Laurentius Olai Girstadius var gift med Clara. I det nyare av EKström står det att han var gift med Dordi de Bresche. Deras dotter heter Dordi Larsdotter så att pappan heter Laurentius är nog inte fel men sedan heter även ett av Daniel Fogdonius barn Clara, kan ju vara en tillfällighet. Dordi måste ju också komma någonstans ifrån. Men det är bara att leta vidare. |
Camilla Eriksson
(Camillae)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 03 mars 2011 - 10:24 |
|
Jag har nu lyckats återfinns Strängnäs stifts herdaminne Del 3 Den yngre vasatiden av Magnus Collmar & Anne-Marie Lenander Fällström (hädanefter kallat C.), där Daniel Josephi Fougdoius finns med som kyrkoherde i Glanshammar 1644- 57. Daniel Fougdonius var 1657- 69 kyrkoherde i Strängnäs och 1669- 75 kyrkoherde i Örebro.
För att avhandla giftet först så upprepar C. Ekströms uppgift att Dorothea Larsdotter var dotter till Laurentius Girstadius och Dordi de Besche. C. hänvisar dock också till en tvist vid Arboga rådstuga från 1638 rörande arvet efter svärfadern. Dorothea överlevde maken med några månader och dog även hon 1675 i Örebro.
Ser man närmare på Daniel Fougdonius karriär och uppgifterna om barnen så blir det tydligt att dottern Elisabeths ålder torde vara kraftigt överdriven i Ludgo dödbok. Hon dör mycket riktigt 1725 och uppges då vara 97 år, vilket ger födelseåret 1628. Hon gifte sig 1661 enligt Aurelius herdaminne. Det finns en bevarad målning i Bälinge (D) kyrka av hennes make Lucas Gadd, hans båda hustrur och 10 barn.
Sonen Josephus blev student i Uppsala 1666 och prästvigdes 1677, vilket tyder på att han var tämligen ung vid ankomsten till Uppsala. Rimligen var han född ca 1650 eller något år dessförinnan.
Sonen Darius blev student i Uppsala 1669 och dog tämligen ung. Rimligen var han några år yngre än Josephus.
Dottern Clara gifte sig 1659. Det är rimligt att anta att hon är runt 20, varför hon borde vara född 1635- 44.
Dottern Sara gifte sig 1669. Hon verkar inte ha varit helt ung eftersom hennes vandel bl a klandrats av farbrodern Josia två år tidigare.
Dottern Maria fick 1672 en utomäktenskaplig son.
Dottern Magdalena var enligt Hagströms herdaminne född 1655.
Dottern Anna omnämndes 1692.
Daniel Fougdonius blev student i Uppsala 1625 och filosofie magister 1632. Han prästvigdes 1629 och blev 1632 skolmästare i Södertälje. Det verkar ju inte särskilt troligt att han skulle ha gift sig innan han lämnade Uppsala. Troligt är därför att dottern Elisabeth föddes i mitten eller slutet av 1630-talet. Möjligen är hennes ålder överdriven med 10 år i dödboken så att hon i själva verket var född 1638? |
Maria Kurtson
(Mkurtson)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 03 mars 2011 - 19:34 |
|
Tack Camilla!
På Umeås eminenta bibliotek har jag har hittat i Västerås Herdaminne, Gunnar Ekström, 1600. Dordi gifte sig med rector Scolae Daniel Fogdonius i Södertälje 1638-11-07, det stämmer med dina antaganden Elisabeths ålder. Magdalena är min anmoder.
Susanne
Men jag vill ändå gå vidare för att få bekräftat vilka som är Dordis föräldrar. Jag undrar lite över arvet från Svärfadern om det står vem han var där, och om det skedde efter eller före giftet. I morgon sa jag låna Strängnäs stifts böcker för att läsa det du läste. Jag hoppas de finns på biblioteket. |
Maria Kurtson
(Mkurtson)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 03 mars 2011 - 19:38 |
|
Förlåt så klart handlar det om Joseph, tvisten alltså. Virrade bort mig och tänkte ett steg längre alltså på Laurentius pappa, |
Nya ämnen kan inte läggas till på denna sida.