Äldre inlägg (arkiv) till 20.12.2001... Ämnen | Startsidan | Sök
Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Landskap » Småland » Socknar » Kristdala » Äldre inlägg (arkiv) till 20.12.2001 « Föregående Nästa »

Författare Meddelande
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Roger Axelsson
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 10:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Dag m fl
En Per Silkelock står som ryttare i Systertorp vid ett flertal tillfällen från 1615 och framåt (Bankeström 1982 s 309). Även efter flytten till Bankhult är han 1626, då han nämns för sista gången, upptagen bland socknens ryttare varvid Systertorp i stället anges vara Karl Jönssons (Sabelsköld) ryttargård (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 18:4, RA). Samma år 2/12 nämns Ingeborg Knutsdotter som hans änka då hon säljer Bankhult till Karl Jönsson (Bankeström 1982 s 292). Året därefter upptas Erik Börjesson i Bankhult och Nils Jonsson i Systertorp (Boskaps- och utsädeslängd, Småland 22:1B, RA).
Att en förmögen, och dessutom inte helt ung kalmarborgare skulle sadla om och avsluta sin karriär som ryttare verkar för mig otänkbart. Jag skulle vilja skärpa Carl-Fredriks skrivning ovan från att det möjligen kan vara fråga om två PS till att det med mycket stor sannolikhet är två personer vi har att göra med.
Att flera Silkelockar verkar ha anknytning till Flenshult, Karlstorps sn, är intressant. Ingeborg Knutsdotters morfar Nils Bröms köpte nämligen en gård i byn redan 1533 (DMS 4:4 s 47). Ättlingar till honom ägde jord i byn långt in på 1600-talet.

Mvh Roger AJ
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Persson (Lincopensis)
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 10:21  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Roger,
det var utmärkt med detta klargörande. Det tycks ovedersägligen vara två olika Per Silkelock. Om det sedan rör sig om far och son (vilket nog är troligast) eller om släktskapen ser ut på annat sätt får dock begrundas ytterligare. Perspektivet är varje fall nu klart förskjutet i förhållande till Bankeströms tolkning.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Carl-Fredrik Hanzon
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 12:10  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Dag! (detta inlägg skrivet innan Roger Axelssons och Bo Perssons senaste inlägg kom in)

Jag har inte påstått att det skulle finnas två Per Silkelock, far och son, utan endast velat fästa forumets uppmärksamhamhet på Roger Axelssons hypotes angående möjligheten att ryttaren Per S. skulle ha kunnat vara en annan person (ev. son) än rådmannen och skeppkaptenen Per S. Även Sven Bankeström nämner f.ö. två Per i Systertorp vid denna tid (enligt Marianne Lindén, ovan). Hypotesen skulle då ha givit en förklaring till:

1) det faktum, att det på 1610- och 1620 talen nämnes en ryttare Per Silkelock i Systertorp som knappast kan indentifieras med rådmannen/skeppskaptenen. (men är nu Bo Perssons gissning att ryttaren Per är en felskrivning för Gustaf riktig, faller naturligtvis detta argument)

2) det faktum att det åldersmässigt är ca en generation mellan rådmannen/skeppskaptenen P.S. och Ingeborg Sabel. Hon är ju född ca 1589; 5 år efter det att skeppskaptenen nämnes första gången (1584). Ingeborg förefaller vara ungefär jämngammal med P.S:s barn i äktenskapet med NN Jönsdotter; varav Gustaf Persson Silkelock nämnes redan 1618.

Men, å andra sidan:
C2) Stor åldersskillnad mellan mellan makar var ju varken då eller nu ovanlig, i synnerhet inte om det var fråga om omgifte. Vi har ju t.ex. Gustaf I, som ju vid giftermålet med Katarina Stenbock var nästan 60 och hon 17 år.

Men är Cecilia Persdotter Silkelock född omkr. 1611, förefaller ändå åldersskillnaden mellan henne och rådmannens övriga barn vara för stor för att de skulle kunna vara helsyskon, och att NN Jönsdotter således näpperligen kan vara hennes mor. Det bör nog ändå vara Ingeborg Sabel, så några raderingar av 13 generationer är nog inte nödvändig av det skälet. Slutsatsen måste ändå bli att antingen har Per Silkelock varit gift två gånger, eller också rör det sig ändå om två olika Per Silkelock. Om dessa i så fall verkligen är far och son, får vidare forskning utröna.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Carl-Fredrik Hanzon
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 13:43  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

rättelse till föregående inlägg:

Jag hann inte korrekturläsa, och nu ser jag att jag säger samma sak i inledningen som under 1). Inledningen bör därför ändras till:

Jag har inte påstått att det skulle finnas två Per Silkelock, far och son, utan endast velat fästa forumets uppmärksamhamhet på Roger Axelssons hypotes om förekomsten av två Per i Systertorp vid denna tid, vilket även Sven Bankeström nämner (enligt Marianne Lindén, ovan). Hypotesen skulle då ha givit en förklaring till: (osv.)
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 14:18  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Roger m fl, tack för intressanta inlägg!
Jag tycker att teorin om två olika Per S är rimlig, men det var väl inte två Per S just i Systertorp (som Carl-Fredik skriver)?
Undrar också om det finns belägg för vilka som är NN Jönsdotters barn.
Kanske besvaras dessa och andra frågor i Humlenäsboken. Jag var på KB och tänkte passa på att kolla, men där lyckade jag dock inte hitta den.
Jag köper iofs gärna boken, om det går. Men den borde ju finnas även på KB?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Roger Axelsson
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 17:46  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Vad jag vet så figurerar kalmarborgaren Per Silkelock inte i Systertorp. Det är helatiden fråga om ryttaren PS. Humlenäsboken borde väl vara tillgänglig på KB vid det här laget, men om du är intresserad så har jag några 'köpeexemplar' av den liggande. Hör gärna av dig om så är fallet

Mvh Roger AJ (rax@hem.utfors.se)
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Carl-Fredrik Hanzon
Postat tisdagen 23 oktober 2001 - 22:00  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Roger!

Jag övertolkade uppenbarligen din text till ana 1190 (s. 156) i Humlenäsboken: "Senare eventuellt bosatt i Systertorp och Bankhult, Kristdala" och kombinerade detta med Bankhults uppgift om "två Per i Systertorp" som Marianne nämner i ett tidigare inlägg. Jag inser nu, när jag läser om textraden, att du måste med eventuellt ha menat: under förutsättning att han är identisk med ryttaren P.S..
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Marianne Johansson
Postat onsdagen 24 oktober 2001 - 22:18  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Roger Axelsson
Jag är intresserad av Humlenäsboken eftersom jag är släkt med Silkelockarna. Vad kostar den.
Mvh Marianne Johansson
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Roger Axelsson
Postat torsdagen 25 oktober 2001 - 11:16  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Marianne!
Boken kostar 350 kr exklusive frakt. Ring min morbror Birger Einarsson (0491-600 53) för mer information.

Mvh Roger AJ
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lilian Gimnell
Postat måndagen 29 oktober 2001 - 09:21  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Marianne!
Tack för upplysningen. Jag hade ingen aning om detta att Maja-Lisa är anmoder till drottning Noor av Jordanien. Kan du ge mig drottning Noors stamtavla bak till Maja-Lisa?

Med vänlig hälsning
Lilian Gimnell
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Anders Svensson
Postat fredagen 02 november 2001 - 22:26  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej!

Finns det någon Kristdala-forskare som kan hjälpa mig att tyda ortsnamnet(gården) i en födelsenotis. Det gäller Kristdala CI:2 s.91. Där döptes 16/9 ryttaren Sörberg's (Jonas Söderberg) son Pehr. Men vad är ortsnamnet?

Tack på förhand.
Anders Svensson
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Marianne Lindén
Postat lördagen 03 november 2001 - 09:54  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Det var inte lätt, men när han får nästa barn 17561121 står det Lilla Bråbo och när en Jonas Söderberg gifter sig 17611101 står det Jakobstorp Kanske kan Du hitta första namnet genom att följa de två andra.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Britt Maria EkstrandBM
Postat lördagen 03 november 2001 - 10:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej
Svaret är Grepek. Det är ett ryttartorp under Bråbo. Tillhörde Smålands regemente. Min anfader där var ryttaren Nils Bråberg. Han blev antagen år 1762.
Mvh
Britt Maria Ekstrand
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lilian Gimnell
Postat måndagen 05 november 2001 - 10:14  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Marianne Lindén,
Mina uppgifter om Maja-Lisa Jonasdotter slutar med att hon flyttar till Vena 1834. Vet du mer om hennes senare öden?
Med vänlig hälsning
Lilian Gimnell
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat måndagen 05 november 2001 - 16:44  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Bo Persson m fl: Ang Silkelock, som fortfarande är ett trasslig mysterium:
Bo, du skriver att Ingeborg Knutsdotter, trol född på 1590-talet, med "stor säkerhet" är mor till Cecilia Silkelock (f o 1611). Du nämner dock inte på vad du grundar slutsatsen. Jag har inte hittat någon källa som bekräftar det bandet.
Att Ingeborg var gift med en Per Silkelock är belagt, men frågan är om hon var mor till alla Pers barn?
Roger, den Per S, som du funnit i Kalmar, har han någon belagd koppling öht till Kristdala och de personer vi diskuterat? Eller är det bara det udda namnet som ger kopplingen?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Britt Maria EkstrandBM
Postat måndagen 05 november 2001 - 17:13  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Silkelock
Vem var den Mäster Bengt Silkelock som onämnes
i Arbmans bok "Döderhults hävder". Han utförde
på 1680-talet en del snideriarbeten i Döderhults
kyrka.
Mvh
Britt Maria Ekstrand
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Roger Axelsson
Postat måndagen 05 november 2001 - 22:09  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Dag,
i en tingsnotis från 1650-talets början (1653?) omtalas att Elisabet Persdotters far Per Silkelock var borgare i Kalmar. Bo har säkert en mera exakt källhänvisning!?

Mvh Roger AJ
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Persson (Lincopensis)
Postat måndagen 05 november 2001 - 22:57  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

För enkelhetens skull återger jag här Hans Drakes begäran hos domkapitlet i Linköping den 26 november 1652 att få instämma herr Clas i Kristdala angående hans svärfader Per Silkelocks skuld till Arvid Drake (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [Målilla 1631-1750]):

Ehrewyrdige och hööglärdhe herrar och Män
vthj Linkööpingz Consistorio tillförmodan-
deß Synnerlighe goode wänner.

Näst Mycken wälmågo aff gudh dän aldrahöögzste nu och altidh
Önskandeß. Kan iagh E. Eter flijt wänligen här mädh icke okunogt
Låtha huruledeß Min Salige K. här fader wälbne arrfuedh drake till
hagelßrum hade vthj sin wälstond försträcht Nogre Päninger Till en
Borgare vthj Calmar Päär Silkelock bed där på en krafftigh handskrift.
Och såsom samma handskrifft haffuer en tidh förlagd waredt, ibland
andra Documenter. Och icke igenfunnen, på den tidh Bythe stood
emällan migh och Mina syskonne. Och iagh alt sedan Continuerligh
haffuer Mäst waret borto, effter höga Öffuerheteneß befalningh på
främande orhter. Och alt sedan icke haffuer hafft tidh, Min Saligh
faderß handlingar däm Öffuersee, förähn nu. dätta 652 åhr haffuer
iagh bete handskrifft igenfunnet, Och effter Bete Borgare Päär
Silkelåck ähr förlängst sedan döödh, och hanß effterlefde Barn hafua
taaget arff effter Sin fadher, vthij stoora poster effter han war en
förMögen Man, Och hadhe Mycket vtståndet, bådhe j dän ene staaden,
Så wäl dän andra, som bewijseligh ähr. Så emädan Hr Claß j
Christdala äger samma Offuanbete Borgareß dotter till hustro som
ähnn Leffuer Och haffuer taget arff effter föräldrar, och Bröder, som
sina föräldrar ärfft haffuer, haffuer iagh Låthet presentera, Och
framwijst bete handskrifft Till Hr Claß mädh begiäran, han wille sigh
der på förklara, tillijka Mädh sin hustroß Mädarffuingar att iagh och
Mina Mädarffuingar, kunne bekomma Samma Päningar, där till han
haffuer Många inwändningar. Och gensuar, Och will mäd en sådan
Defention sigh ifrån skillia, vthan Nogon affsagd dom oß emällan så
aldenstund Hr Claß will sigh icke till Nogon betalningh Låtha
bequämma, Dy ähr min flijtwänlige begiäran E: E:ter täktes willia
giöra wääl för Rätwijsan skuld, Och Medela migh eet Stämninghz
breeff till Hr Claß, däät han Måtte Comparera emot min fulmägtighe,
nu wid Nästa Tuhna Lähnz Tingh. Och där affhända en Laglig Sentens
och dom oß emällan Som Lagh Lijkmätigt ähr. Och effter Hr Claß
intet will axeptera Nogon Citation aff Lagläsaren, Mädh Mindre han
icke bliffuer Citerat aff sine förmän vthij Linkiöpingh som däß
privilegiers innehåld förmäla altså Nödgaß migh E: E:ter mädh dänna
min skrifft Bemöda, Och hoppas migh samma Citation nu Mädh Nästa
posten at bekomma. Kan iagh på Nogot sätt tiäna E: E:ter till willieß
och behaagh igen, skall iagh migh altidh der om beflijtha. will här
mädh och altid hafua E: E:ter wthij gudz den aldrahögztesß beskiärm,
flijtwänligen befalade aff hagälsrum dän 26: Nouemb. Ao 1652

E: E:ter A: T: W: O: T:
hans drake
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Marianne Lindén
Postat tisdagen 06 november 2001 - 07:36  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Hej Lilian!
Jag har varit bortrest ett tag så jag såg inte förrän nu din fråga.
Om Du söker på anbytarforum "jodaniens kronprins svenskättling" så får Du hela tavlan.
Maja Lisa fick Karl Johan som har nr 12 i ättetavlan.
Här kommer födelsenotisen som finns på Vena CI:5 25165 1/6 sid 31.
Carl Johan f 1838 aug 12 i Årtnäset u Dalsebo. Döpt den 15 aug i Kristdala av prosten Meurling. Modern Maja Lisa Jonsdotter som uppgiver Gårdfarihandlaren Magnus Olsson från Markaryd socken vara lägersmannen. Faddrar Olof Nilsson i Stenkullen o hustru och hustrun Cajsa Lena Jonsdotter i Stighult Kristdala socken.

Maja Lisa bodde hos fadern hela sitt liv och om jag inte minns fel fick hon senare ett barn till.
Carl Johan hette först Magnusson men bytte till Carlqvist när han flyttade till Vimmerby.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat onsdagen 07 november 2001 - 14:50  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Bo o Roger!
OK, det är belagt att Elisabet Persdotter (f ca 1600) var dtr t Per Silkelock och att hon var dotterdotter t Jöns Gustavsson (som var på Systertorp under 1590-talet). Alltså måste Per S i Kalmar ha varit gm NN Jönsdotter.
Även Gustaf Persson Silkelock (ryttaren som dog före 1647) var tydligen son t NN Jönsdotter (enl fastebrev, Handsbörds hd 1618 23/1).

Men frågan återstår: var Per verkligen också gift (förr eller senare) med Ingeborg Knutsdotter Sabel. Det verkar så, även om det är oklart om det är samme Per.
Och det tycks som att Margareta var dtr t Ingeborg o Per. (Däremot är det väl numera avfört att Elisabet skulle vara dtr t Ingeborg, en teori som Bo P med reservationer nämnde 31/1 1999 under Vena.)

Men den viktiga frågan som jag inte hittat något svar på är om det fjärde kända syskonet, Cecilia (f ca 1611 el ngt senare) Silkelock var dtr t NN Jönsdotter eller Ingeborg Sabel.
Det lutar åt den sistnämnda, men jag har ingen källa t den uppgiften. Har Bo?

Och om nu Ingeborg Sabel var gift med ryttaren Per Silkelock, var då den Kalmarborgare Per S som var gift med NN Jönsdotter verkligen hans far som antytts här tidigare?
Om man räknar på de årtal vi känner kan man tänka sig att Per S i Kalmar var född 1550-60 men hans tänkta hustru N Jönsdotter var väl inte född förrän omkring 1560-80, vilket ger en stor men möjlig åldersskillnad.
Om ryttaren Per var deras son kan han ha varit född på 1590-talet, liksom tänkta hustrun Ingeborg Sabel. Då skulle de vara föräldrar till Cecilia och Margareta. En möjlig teori, men den återstår att belägga. Eftersom det funnits flera Silkelock i trakterna så är det lite för enkelt att bara gissa att Per är far till Per.

Slutligen: ang den Kalmarborgare som enligt Olle Elm nämns i Hertig Carls slaktarebenck: vilket år var detta och vad ska vi tro hände hem honom? Om jag förstår Bo rätt så var även en Jöns Gustavsson med på listan (skjuten av Herig Carl själv). Är detta då samme Jöns som man antagit har stupat 1598?
Tacksam för svar!
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Marianne Lindén
Postat tisdagen 13 november 2001 - 18:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Silkelock igen!
Jag har gått igenom en del papper som jag fått från olika ställen och som jag samlat om Silkelock.
Där står bl.a. Jöns Gustafsson gift med Lucia Persdotter. Jöns torde härstamma från Högsby där han 1579 ägde räntan av 2 arv-och egethemman om troligen omfattade Kloo skattegård.
1590 flyttar han från Högsby till Kristdala.
Jöns hade möjligen 2 söner och 1 dotter.
Sonen Per f omk 1575 övertar Systertorp efter fadern. Han gifter sig 2:a gången med Ingeborg Knutsdotter Sabel.
Sonen Sven bodde enligt Lindblad 1618 i Hossmo socken. Uppges att Sven hade Dunö 2 ½ mantal. Han sålde 1618 ett hemman till Herman Wrangel.
Dottersonen Gustaf Silkelock övertar morfaderns gård i Kloo Högsby
Per Silkelock och systersonen Gustaf Silkelock tjänstgjorde som ryttare i Smålands kavalleri vid samma tidpunkt.
Sen till Per i Systertorp där Bankeström skriver:
”I årliga räntan 1609 finns en Per i Systertorp, likaså i Älvsborgs lösen 1613:1. En nämndeman Per omtalas i Tunalän 1616 21/6 och 29/10. En viss Peder Räf skall enligt Martin Hammar, Släkten Dahlerus förekomma i 1612 års tiondelängd för Kristdala socken såsom en av ryttarna under Knut Drakes fana. Om denna uppgift är korrekt, bör Peder Räf vara identisk med Per Silkelock.”
Sen finns en uppteckning av ägare till Systertorp 1:7
Niclis Jonsson 1465
Son Joen 1533-38
Son Jogan 1546-49
Son Per 1571-81
Son Mons 1586-89
Son Peder Räf 1612-23
Son Håkan 1626-40

1592 fick Jöns Gustafsson fasta på Systertorp. Jöns stupade 1598.

I Älvsborgs lösen 1613:3 står detta år för Systertorp Peer i Systertorp 1 hjonelag, Peer Silkelock ibm 1 dr.

Vem är vem, finns det två Per i Systertorp?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Carl-Fredrik Hanzon
Postat tisdagen 13 november 2001 - 21:56  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Marianne (m.fl.)!

Som jag tidigare har meddelat dig, kan den Peder Räf du nämner, knappast vara någon annan än Peder Rääf i Småland (nr 189) till Salshult, född ca 1563, död 1644 [EÄ VI*, s.647 Tab.2], som ju knappast nämnes i samband med Systertorp av annan orsak än att hans hustru var systerdotter till Jöns Gustafsson. Peder påstås ha varit ryttmästare vid Östgöta ryttare, men säges egendomligt nog också ha varit överste vid Smålands ryttare (dock kan ingen av uppgifterna vidimeras i regementshandlingarna). Oavsett det senare, är det ändå mycket otroligt, på gränsen till omöjligt, att han 1612, då han var ca 50-årig, skulle har ha tjänstgjort som gemen ryttare. I så fall måste de källor som anger honom som hög officer (i och för sig under Östgöta resp. Smålands ryttare) vara rena falsarierna.

Jag gör dessutom en annan reflexion: Det finns uppenbarligen två olika uppfattningar om Per Silkelocks ställning inom familjen (bortsett från den tidigare diskuterade frågan om "han" egentligen är en eller två personer): Du (Marianne) och Inge Ledje nämner honom som son till Jöns Gustafsson och Lucia Persdotter, medan Roger Axelsson och Bo Persson påstår att han är måg, och gift med NN Gustafsdotter.

Hur är det då egentligen? Vilken av uppfattningarna kan styrkas källmässigt? Vi vet med säkerhet att Gustaf Silkelock är dotterson till Jöns Gustafsson (detta nämnes uttryckligen i en källa), men vet vi säkert att Per Silkelock verkligen är hans far, och inte hans morbror? Nämnes överhuvudtaget Gustaf Silkelock med patronymikon: "Gustaf Persson", eller är detta bara ett antagande? Skulle Per Silkelock i stället vara hans morbror, kommer ju diskussionen om Pers båda giften (med NN Jönsdotter och Ingeborg Sabel) i en helt annan dager. I så fall behöver det ju inte finnas någon annan hustru än Ingeborg Sabel. NN Jönsdotter är ju i så fall hans syster. För inte kan det väl vara så att både en son och en måg till Jöns Gustafsson heter Per? I sådana hypotetiska fall: Är detta förklaringen på gåtan om de bägge Per som diskuterats ovan? Och vem är i så fall Per Silkelock?

*EÄ VI = Elgenstierna, G. : "Den introducerade svenska adelns ättartavlor", del VI
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat onsdagen 14 november 2001 - 13:34  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Carl-Fredrik m fl: ang Silkelock igen:
Gustaf Silkelock anges med patronymikon Persson som boende på Systertorp 1618 (Humlenäsboken, s 157). Det bevisar att hans far hette Per, och vi vet att denne var gift med NN Jönsdotter, men om fadern var Kalmarborgaren Per Silkelock är väl inte belagt.
Ang. namnet Per: Det tycks ju ha varit vanligt där och då, så vi får inte dra för snabba slutsatser om vilken Per som är vem. Det återstår en del att diskutera, vad jag kan se.
Det återstår också en del frågetecken att räta ut från mitt inlägg den 7/11 samt från Mariannes och Carl-Fredriks intressanta inlägg den 13/11.
Vad säger Roger och Bo? Det finns väl ytterligare källor än de som nämnts här?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Roger Axelsson
Postat söndagen 18 november 2001 - 11:28  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Med tanke på att ett flertal obestyrka uppgifter, och en del rent felaktiga, förekommit i Silkelock-diskussionen redovisar jag här med källhänvisningar de uppgifter beträffande Per d ä, Per d y och Sven Silkelock jag f n har tillgång till. Detta gör jag med förhoppningen att övriga deltagare i diskussionen i fortsättningen gör sammalunda. Det underlättar för de forskare som vill kontrollera och bedöma tidigare ej kända uppgifters trovärdighet och gör det enklare att nå vetenskapligt hållbara resultat.

Per Silkelock
Borgare i Kalmar, belagd där 1584-1609 (SmH 1584:6 f 13, Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA)
Per får 1586 tillsammans med en Byriel Bengtsson rätt att bygga stenhus i staden (Riksregistraturet 1586 4/7 vol 71 f 245v, RA). Stickprov i de lokala tullräkenskaperna visar att han förekommer frekvent som exportör av t ex tjära, smör, talg, ox- och kohudar, bock- och getskinn, hästar samt trävirke av olika slag; importen bestod av olika sorters tyg, salt, bly och krut (se t ex Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 19, 34v, RA). I inbördeskriget lär han ha stått på kung Sigismunds sida (se de av Olle Elm och Bo Persson framtagna beläggen ur Hertigh Carls Slaktarebenck ovan) men verkar efter krigsslutet ha tagits till nåder av hertig Karl då han av denne 1609 kallas ’vår skeppskapten’ (Riksregistraturet 1609 3/11 vol 108 f 392v, RA). Han saknas i 1609 års hjonelagslängd, ovisst varför (SmH 1609:3B).

Per Silkelocks hustru omtalas så vitt känt aldrig i de samtida källorna, men hon var säkert dotter till knekthövitsmannen Jöns Gustavsson på Strömsnäs, Högsby sn. Denne köper nämligen Systertorp omkr 1590 och får fasta på gården –92 (Bankeström 1982 s 296, 1997 s 269). Under 1610-talet nämns två personer med efternamnet Silkelock som boende i Systertorp. Båda är ryttare. Gustav Silkelock i Systertorp anges 1618 vara dotterson till Jöns Gustavsson och hans hustru Lucia (Bankeström 1997 s 269). Ryttaren Per Silkelock är med säkerhet belagd i Systertorp 1615 (Älvsborgs lösen 1613:3, RA). Per Silkelocks efternamn och koppling till Systertorp gör att även han bör vara ättling till Jöns Gustavsson. Den rimligaste tolkningen blir då att han är Gustav Silkelocks broder. Kopplingen till Kristdala förstärks av att en dotter - Elisabet, är belagd som gift med Bartholdus Nicolai Duraeus i Kristdala (Linköpings domkapitels arkiv, vol. E IV:163 [Målilla 1631-1750], dat 1652 26/11, se Bo Perssons avskrift ovan, för målets fortsättning se Bankeström 1997 s 268). En anteckning i Kalmars tullräkenskaper år 1590 enligt vilken Jöns Gustavsson köpt accisfri öl "till sÿn dotters Brÿllop" är intressant i sammanhanget (Lokala tullräkenskaper, Kalmar 1590, vol 492:I f 72v, RA). Via notisen om Gustav Silkelock 1618 vet vi att Jöns Gustavsson hade åtminstone en dotter. Om det 1590 är fråga om samma dotter så skulle vi då ha giftermålsåret för Per Silkelock. Eftersom Jöns Gustavsson kan ha haft flera döttrar så kan vi dock inte vara säkra på det.

Sven Silkelock
Sven är belagd först mot slutet av sin levnad. Han får 1612 ’några tunnor spannmål för sin gamla tjänst’ (Riksregistraturet 1612 21/8 vol 116 f 563v). Han bor året därpå på skattegården i Östra Hossmo, Hossmo sn, några kilometer sydväst om Kalmar (Älvsborgs lösen 1613:1 vol 18 fasc 5 f 77v). Han får 1615 brev på 6 tunnor spannmål som han ska bekomma av fogden i Södra Möre. I brevet kallas han ’en gammal kapten’ (Riksregistraturet 1615 11/5 vol 125 f 339v). Tre år senare säljer han skattegården i Hossmo till Herman Wrangel (AF 4:3 s 1278). Bankeström antar honom vara identisk med den knekt Sven Silkelock som 1624 häktades för upproriska stämplingar, men senare frikändes av Svea hovrätt (Bankeström 1997 s 269). Detta är dock osannolikt av två skäl. Om Sven är ’en gammal kapten’ 1615 så lär han knappast vara gemen knekt 1624. Dessutom får man av källorna intrycket att han 1615 har avslutat sin militära karriär. Varken grad eller kronologi stämmer alltså.

Per Silkelock
Belagd som ryttare i Systertorp i Älvsborgs lösen 1615 där han upptas för 2/3 hjonelag (1613:3, RA) och därefter (1613:4-6, RA). Han förekommer även i jordeboken under dessa år (se t ex SmH 1615:8, 1616:16, RA). Först 1618 står han för ett helt hjonelag (1613:6, RA). Detta beror antagligen på att gården under 1610-talet är öde under flera år och upptas till bruk först 1618-19 (Tunaläns hd 1619 24/9, VlA/Uppgift från Bo Persson/). Hans eventuella relation till den Peder Räf som är ryttare i Systertorp enligt 1612 års tiondelängd är för mig okänd (SmH 1612:11). I Boskaps- och utsädeslängder förekommer han först 1625 då han som ryttare i Systertorp har 1 häst, 1 fåle, 2 ston, 2 oxar, 4 kor, 6 kvigor, 5 ungsvin och 5 tunnors utsäde (SmH 1625:4, RA). Året därpå står han skriven som ryttare i Bankhult. Då har boskapsstocken decimerats betydligt: 2 kor, 3 kvigor, 2 gamla får, 1 gammalt svin, 3 ungsvin samt 4 tunnors utsäde och 3 skäppors svedjeland (Boskaps- och Utsädeslängd, Småland 1626:18, RA). Redan i 1624 års jordebok står emellertid Per i en längd över 'ryttare och de hemman de bruka' redovisad under Bankhult som anges vara krono (SmH 1624:12). Sven Bankeström skriver nämligen i sin första sockenbok att Per 1624 gjorde gårdsbyte med Karl Jönsson (Sabelsköld) varvid han bytte Systertorp mot Bankhult (Bankeström 1982 s 309). Där bodde han sedan till 1626. Detta år står nämligen Ingeborg i Bankhult för gården i årets tiondelängd (SmH 1626:9). Samma år 2/12 säljer hon som änka gården till Erik Börjesson i Baggetorp, Misterhults sn (Bankeström 1982 s 292). Nils Bremberg hänvisade till en senare ej återfunnen domboksnotis enligt vilken en Anna Silkelock var dotterdotter till Ingeborg Knutsdotter varför hennes moder Cecilia Persdotter Silkelock (omkr 1611-1699) med stor sannolikhet var dotter till Per (uppgiften om domboksnotisen meddelad av Berit Sjögren 2001 10/7).

Mvh Roger AJ
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat tisdagen 20 november 2001 - 16:17  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Roger, tack för en bra genomgång av det kända källmaterialet.

En fråga återstår, och jag hoppas att Bo kan besvara den:
Var Per Silkelock (d.y) gift med Ingeborg Knutsdotter Sabel? Det uppges av flera, men finns det ingen annan källa än min avlidne farbror?

Den viktiga frågan för mig är fortfarande om Cecilia (f ca 1611 el ngt senare)var dtr t Ingeborg Sabel.
Bo skrev för några veckor sedan att det med stor sannolikhet är så, men jag har ingen källa t den uppgiften. Har Bo?

Slutligen: ang Kalmarborgaren Per S som nämns i Hertig Carls slaktarebenck: vilket år var detta och vad hände honom? Om jag förstår Bo rätt så var även en Jöns Gustavsson med på listan (skjuten av Herig Carl själv). Är detta då samme Jöns som man antagit har stupat 1598?
Tacksam för svar.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat fredagen 14 december 2001 - 11:36  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Bo P, har du svar på ovanstående frågor?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat onsdagen 19 december 2001 - 23:52  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Ang Per Silkelock: Nya frågor väcks av det inlägg som Bo P valt att placera under rubriken Vena den 11 december.
Där menar Bo att Per Silkelock i Kalmar och Kristdala är en och samma person (gift med NN Jönsdotter).
Men i oktober skrev Bo här ovan: "Det tycks ovedersägligen vara två olika Per Silkelock."

Snälla Bo, kan du inte redovisa vad du vet och vilka slutsatser du dragit map frågorna ovan (främst ang Pers äktenskap och barn)?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bo Persson (Lincopensis)
Postat torsdagen 20 december 2001 - 00:48  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Dag,
tack för påpekandet! Jag har gjort en korrigering i Vena-diskussionen och gjort en ytterligare städning i min databas. Alltså kvarstår slutsatsen om att vi har att göra med två olika Per Silkelock. I övrigt hänvisar jag till Rogers sammanfattning ovan.

I Slaktarebänken ges inga årtal för när de olika personerna skulle ha drabbats av sina av hertigen påskickade olycksöden. Jöns Gustafsson är, som jag skrev, upptagen på listan som även anger att hertigen själv sköt ihjäl honom, vilket alltså måste ha skett vid Stångebro.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Dag Bremberg
Postat torsdagen 20 december 2001 - 15:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Bo, tack för svar!
Då håller vi fast vid spåret att det var - minst -två Per Silkelock. (Jag kan tänka mig att rådmannen som står på slaktbänkslistan kan vara en annan person än den som Kung Karl kallar "vår sjökapten" ett årtionde senare (1609).)

Du berör inte frågan om Ingeborg Knutsdotter (Sabel), vilket jag får tolka som att det inte finns någon källa till påståendena om hennes äktenskap och moderskap (förutom den upplysning som Berit säger sig ha fått på 80-talet från min nu avlidne farbror).

Ang. Slaktarebänken och Stångebro: Jag är ingen historiker, men jag trodde att slaget vid Stångebro varade endast en dag, den 25/9 1598, och att det var två år senare som ett antal Sigismund-lojala personer avrättades ("Linköpings blodbad".
Finns det någon källa som säger att Jöns faktiskt dödades vid Stångebro? Eller har det bara antagits i tidigare forskning?
Finns det någon som vet hur det gick till vid Stångebro respektive Linköpings blodbad eller som kan hänvisa till pålitlig källa?
Kan man av Slaktarebänken utläsa vad som faktiskt hände med rådmannen Per Silkelock?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Bengt Pettersson
Postat torsdagen 20 december 2001 - 17:33  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande

Till Bo Persson (Lincopensis)

Jag har hittat en notis, som bör syfta på den person som är identisk med fadern till Anders Månsson i Mellingerum (som förekommer i Astrid Lindgrens antavla): "Måns Jonsson i Applekulla, 1/2 mtl. (egendomligt att det räknas till torpen)" (se Sven Bankeström, "Från flydda tiders Kristdala och Tunalän", 1982, s. 286).

Alla släktforskare, i synnerhet Bo och Roger Axelsson och Sam Blixt, tillönskas en god jul. Detta gäller även Carl-Fredrik Hanzon, även om han nyligen har varit något av en "bad boy".

Som julklapp får ni alla ett par boktips, som kan vara av intresse för dem som vill vidga perspektiven. Jag ställer detta under boktips.

Med vänliga hälsningar
Bengt