| Författare |
Meddelande |
     Carina Lundin
(Carinalundin)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 11 januari 2010 - 16:47 | 
|
Hej Bo!
Maria Elisabeth Karlsdotter född 1835-12-31 i Skee, Göteborg-Bohuslän, dotter till Carl Andersson och hustrun Anna Stina Petersdotter.
AI: 5 sid 143, Brämmen, Skee.
Åbo, Carl Andersson född 1806
Anna Stina Petersdotter född 1814-04-03
Barn födda i Skee socken:
Alexander född 1833
Johan Peter född 1835-01-10, till Norge 1852
Maria Elisabeth född 1835-12-31
Familjen flyttar 1837-11-16 till Finserud i Nössemark socken, Dalsland (no 69, sid 109 B: 2, Skee)
För att hitta familjen igen, "gick" jag via sonen Alexander (som bor i Nössemark socken år 1890) bakåt i tiden, och kunde på det viset hitta föräldrarna också dom i Finserud, Nössemark socken.
AI: 4 sid 15 AI: 5, sid 18, AI: 8, sid 29, AI: 9, sid 33, AI: 10, sid 44 Nössemark, Älvsborgs län, Dalsland
Carl Andersson född 1806 i Nössemark, Dalsland
Hu Anna Stina Persdotter född 1814-04-03 i Nössemark, Dalsland
Barn, födda i Nössemark socken:
Johannes, född 1841-08-08 (harmynt), han verkar ha flyttat till Norge 1867
Karolina född i Nössemark år 1838-08-26 (giktbruten), utflyttat till Norge 1861-05-17, kan stå Bugs socken...
I familjen bor även dotterdotter Regina Karolina f. 1858 i Tistedalen (Norge?) Hon verkar ha kommit hit till mormor och morfar år 1869.
Mvh
Carina |
Bo Sobéus
(Sobbe)
Registrerad användare
| | Postat tisdagen 12 januari 2010 - 09:28 |
|
Hej Carina
Tack så väldigt mycket för din hjälp, nu har jag kommit en bra bit på väg, Maria var min mormors farfar i hans andra äktenskap bosatta i Fryksände.
Det som är så spännande med släktforskning är bla. att i ditt matr. står det att familjen flyttade till Nössemark Dalslnd 1837, min släkt på min pappas sida har bott i Nössemark i mins fyra generationer vem vet vad som som döljs i detta.
Maria hade med sig en dotter Hanna Elisabeth född 1/8 1864 när hon gifte sig med Edvard Hedlund
Än en gång tack för din hjälp.
Bosse |
Inger Ødegård
(Ingerard)
Registrerad användare
| | Postat söndagen 11 juli 2010 - 11:34 |
|
Kan någon hjälpa mig med RASMUS HANSSON f. i Torgonö, Tjärnö socken. Han dog 1773 i Varp, Skee. Men när föddes han och vad hette hans föräldrar? |
Allan Hansson
(Aha)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 12 juli 2010 - 20:06 |
|
Inger, din Rasmus Hansson är svårfångad. Han bodde tydligen som dräng på Torgonö när han gifte sig, men det betyder inte att han föddes där, eller att Torgonö var han föräldrahem vid vigseln. Inte en enda Rasmus finns med i Tjärnös dopbok.
Enligt dödboken var han 37 år och 5 månader när han dog 1773-04-25, dvs han skulle vara född i december 1735. Nu är Rasmus Hansson är ett ovanligt namn, och man kan pröva att söka i Släktdatas kyrkoboksregister. Där finns register för så gott som alla bohuslänska socknar, och en hel del andra också. Men någon Rasmus Hansson som föddes 1735-1736 finns inte. Däremot finns en i Lur, född något senare:
1739-08-07 Rasmus Klöveröd Hans Nilsson Martha Bryngelsdotter
Marta dog 1750 och Hans 1752, så om detta är din Rasmus så var han föräldralös sedan länge när han gifte sig. Men det är inte alls säkert att det är han. En annan Rasmus Hansson gifte sig i Skee 1770 - det kan lika gärna vara han som föddes på Klöveröd.
Rasmus Hanssons änka gifte om sig efter något år. Det måste då ha gjorts en bouppteckning där någon släkting till Rasmus borde ha varit med för att tillvarata barnens intressen. Men i bouppteckningsregistret finns han inte med, så bouppteckningen verkar inte bevarad.
Man kan kolla eventuella syskon till den Rasmus som föddes på Klöveröd, och se om dessa syskon finns med som faddrar till Rasmus Hanssons båda barn. Och se om Rasmus finns med som fadder till de misstänkta syskonens barn. Fast oftast är faddrarna de närmaste grannarna, men ibland har man tur.
Man kan också kolla i häradsrättens protokoll om det utsågs någon förmyndare till Rasmus Hanssons barn. Det skulle kunna vara en bror eller svåger. |
Inger Ødegård
(Ingerard)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 15 juli 2010 - 19:27 |
|
Hej! Hur kommer man in i häradsrättens protokoll? Jag har letat efter Rasmus i Skee og Tjärnös dopböcker men inte hittat honom. Men han föddes kanske i Tanum eller Lur? |
Allan Hansson
(Aha)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 18 juli 2010 - 22:52 |
|
Hej Inger, jag tog en titt på faddrarna till Rasmus Hanssons båda barn. Vid sonen Hans (född 1765-12-17) dop (se Skee C:4 1759-1775 sid 286)fanns bland faddrarna en Helena Svänsdotter i Torgonö. Hon bodde alltså på den gård där Rasmus noterades när han gifte sig. Vid dottern Ragnils (född 1769-03-12) dop var faddrarna Pehr Hansson i Torgonö och Anna Hansdotter i Björke (se Skee C:4 1759-1775 sid 440).
Anna har jag inte följt upp, men Per Hansson och Helena Svensdotter var gifta:
Släktdatas register för Tjärnö har följande notiser:
Gift 1752-10-30 Pär Hansson Lur Olug Olsdotter Torgonö
Död 1761-06-25 Hustru Olug Olsdotter Torgonö 74 år Make: Per Hansson
Gift 1762-01-29 Per Hansson Torgonö Helena Svensdotter Älgö
Död 1777-12-24 Per Hansson Torgonö 49 år 11 mån /född ca jan 1728/
Vi kan se att Per Hansson kom från Lur, och att han tydligen 23 år gammal gifte sig med en 40 år äldre änka.
Det är en rimlig gissning att Per och Rasmus var bröder. Men i den familj i Lur där det föddes en Rasmus Hansson 1739 verkar det inte finnas någon Per.
Det finns en bouppteckning efter Per Hansson. (Tanums m fl häradsrätter 1778, sid 328. Av den framgår att han efterlämnade änkan Helena Svännsdotter, sönerna Svänn och Hans samt döttrarna Hellena, Olliana och Ingrid, och närvarande (för att bevaka barnens rätt) var dessutom Anders Jonsson i Tormoseröd? och Olof Johannesson i Björnimb.
Jag har inte närmare undersökt om dessa båda bönder var släkt med Per Hansson. Båda kom från Lur, om jag tolkat gårdsnamnen rätt. Och Olofs hustru hette Margareta Hansdotter, och kom från gården Tvetane i Lur.
Jag skulle råda dig till att pröva hypotesen att Rasmus Hansson kom från Lur.
Häradsrättens protokoll finns på Landsarkivet i Göteborg. Arkiv Digital har bara fotograferat bouppteckningarna, så du får kontakta landsarkivet och höra om det finns något protokoll om förmyndare till Rasmus Hanssons barn.
Du kan också läsa igenom mantalslängderna för Lur och Tjärnö. (Finns hos Arkiv Digital och SVAR) Men de aktuella åren är det flera år då mantalslängdrna saknas. |
Inger Ødegård
(Ingerard)
Registrerad användare
| | Postat tisdagen 20 juli 2010 - 10:35 |
|
Hej. Tack för en massa information. Jag har hittat en Rasmus Hansson f 1693-05-25 i Elsängen, Skee. Undrar om han kanske kunde vara en släkting till den Rasmus som jag letar efter. Han står uppförd i födelsebok Skee 1693-1725, Skee C:1 sid 7. Jag kan inte tyda faderens efternamn, evt. Hans Jansson? Vet du var Elsängen ligger? |
Allan Hansson
(Aha)
Föreningsmedlem
| | Postat tisdagen 20 juli 2010 - 19:16 |
|
Inger, visst återkommer namnen i nya generationer i en släkt. Men man kan inte dra några säkra slutsatser enbart av namnen. Kolla gärna den Rasmus från 1693 du hittade, och se om han blev vuxen och gifte sig, och vad hans barn döptes till. Man måste prova alla uppslag.
Elsängen är en granngård till Varp. Varp ligger knappt fem kilometer nordväst om Torgonö. Lurs nordgräns går dryga fem kilometer söder om Varp.
Den Rasmus Hansson som föddes i Lur 1739-08-07 hörde hemma på gården Elofsröd. Gårdsnamnet var feltolkat i Släktdatas register. |
Hans Petter Engh
(Hansp)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 04 augusti 2010 - 17:58 |
|
Min oldefar Anders Otto Olsson, f. 3.10.1842 flyttet med sine foreldre og syskon til torpet Långemyr under gården Norra Buar i 1852. Hans far Olaus Olsson var skolelærer i Maslebergsfjerdingen og bodde på torpet Långemyr under Norra Buar frem til sin død i 1894.
Jag forsöker idag å finne(hitta) Långemyr. I husforhørslengden ifrån 1891-1895 lå fölgende torp/boplasser under Norra Buar:
Stubbekas(Idag Kasen? Båtsmannstorp?), Arket, Arkemyr, Långemyr, Lägret(Backstuga) och Sanderöd.
Långemyr och Sanderöd kan jag inte hitta på kartor idag.
I husforhørslengden från 1845-1850 fremkom torpet Lökhålan, men istedet kom navnet Långemyr i 1850-1855. |
Viktor Hansson
(Hviktor)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 05 augusti 2010 - 08:31 |
|
Har en avlägsen släkting, August Olsson, som 1863 blev dömd för, som jag läser det, lägersmål, Skee Al:13, sid 230 rad 4. Vad är det, eller har jag läst fel? |
Lasse Waldemarsson
(Lassew)
Registrerad användare
| |
Viktor Hansson
(Hviktor)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 05 augusti 2010 - 20:21 |
|
Tack Lasse!
Aha, det var så det var! Var det ovanligt att bli dömd för det? Trots att jag hållit på en hel del med släktforskning har jag aldrig träffat på den noteringen, eller kanske det var ovanligt att det skrevs i Husförhösboken? Annat som folk blev dömda för ser man ju då och då. |
Lasse Waldemarsson
(Lassew)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 05 augusti 2010 - 21:34 |
|
Allting är relativt som man säger.
Ovanligt, tja jag själv har flera anor som blivit dömda på 1800-talet.
Det dyker upp lite då och då när man lusläser hfl.
Om man betänker antalet oäkta barn på den tiden så bör det inte ha varit ovanligt.
Lasse |
Viktor Hansson
(Hviktor)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 18 augusti 2010 - 06:54 |
|
Har en Gustaf Adolf Antonsson från Hedby i Skee som dog 1891-06-16 i Kensington i Nord Amerika, Skee F:2 bild 84, rad 4.
Att han dog i Kensinton i Nord Amerika är ungefär det jag kan läsa, men vad står det sen? Det skulle jag vilja veta. |
Harriet Hogevik
(Hkh)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 18 augusti 2010 - 18:13 |
|
Hej! Detta är inte lättläst men så här tror jag man kan läsa:
Död i Kensington i N. Amerika
enl Fadrens anmälan och
bref fr. past. svensk ... E (?)
förs. polisman (??) M.L. Hickman och
fr. hans half(?)bröder Lars (eller Carl??)
och Mart. Andersson
mvh Harriet |
Viktor Hansson
(Hviktor)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 18 augusti 2010 - 21:07 |
|
Tack för det Harriet!
Det kan det nog vara, synd dom inte hade dator! De här bokstäverna är mycket mer lättlästa...... |
Ingvor Hansson
(Hingvor)
Föreningsmedlem
| | Postat lördagen 28 augusti 2010 - 15:52 |
|
SE/GLA/13555 Tjärnö AI:7 (1855-1861) Bild 14 / sid 18
Om Emanuel Emanuelsson står det antecknat i hfl ”dömd för stöld 58”. I samma bok finns han också med under ”personer utan kändt och stadigt hem”. Sid 304. Han återkommer tydligen ganska snart eftersom han stryks där. Kan någon ge mig ett tips om var jag kan få reda på mer om detta. Jag har gått igenom Strömstads rådhusrätt Aaa1:92 utan att hitta något. Han omkommer sedan tillsammans med två? besättningsmän vintern 1867 i en svår storm mellan Göteborg - Strömstad. Det skulle vara intressant att få lite fler uppgifter om detta också, men jag vet inte var jag skall leta. Jag har letat i Strömstadstidningen 1867-1868 och kunde inte se något, men jag kan ju ha missat det. Han var skeppare på båten, som jag inte vet vad den hette. Jag har hittat en Thomas Sörenson från Rossö som antagligen var med på samma båt (Tjärnö C:6 sid 243).
Detta blev mycket, men jag är tacksam för alla uppslag.
Ingvor |
Viktor Hansson
(Hviktor)
Registrerad användare
| | Postat söndagen 29 augusti 2010 - 07:54 |
|
På Grålös i Skee finns eller fanns något som kallades Kronostugan. Jag undrar vad var det och varför hette det så? Jag har en låååångt avlägsen släkting som ägde en del i denna kronostuga och därför tänkte jag att det möjligen var en gård eller torp. Enbart en stuga hade väl inte flera ägare, eller har jag fått det hela om bakfoten? |
Allan Hansson
(Aha)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 30 augusti 2010 - 08:42 |
|
Grålös är Vätte härads största by med sex gårdar: Innegården (1/1 mantal), Kronostugan (1/2 mantal), Norgården (1/1 mantal), Sörgården (1/1 mantal), Uppegården (1/1 mantal) och Valsbo (1/4 mantal). Detta avspeglar förhållandet någon gång på 1500-talet, men därefter har dessa gårdar delats, och byn har bestått av fler gårdsbruk, men i jordeböckerna hängde den gamla strukturen kvar i flera sekler. När Kronostugan fick sitt namn var säkert den gården den enda kronogården, men 1658, när Bohuslän kom under Sverige, var två av gårdarna kronogårdar, tre var kyrkojord och en – Sörgården - skattejord. Kyrkojorden "revocerades" strax efteråt, dvs fördes till kronan. 1759 skatteköptes Grålös Kronostuga, och 1790 följde Grålös Uppegården, Innegården, Norgården och Valsbo.
Kronostugan var alltså en kameral gård, som var uppdelad i flera delar. I Beskrivningen till Ekonomiska kartan från 1938 finns sex små fastigheter samlade under Grålös Kronostugan. |
Nya ämnen kan inte läggas till på denna sida.