| Författare |
Meddelande |
     Maud Svensson
(Mausve)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 06 januari 2010 - 23:23 | 
|
Göteborgsförsamlingarna saknas ännu i folkräkningen 1880 (Svar). |
Stefan Simander
(Simson)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 07 januari 2010 - 06:17 |
|
Jag är som vanligt imponerad av Maud och Chris vilja och förmåga till hjälpsamhet!!! 
En liten fundering bara:
"har enligt gossens uppgift sonen Carl Rudolf Bernadotte, f. 26/4 1863, men derom finnes ingen anteckning i beviset."
Vem kan gossen vara i ovanstående citat? Carl Rudolf som var 3 år? Eller någon annan gosse?
----
En annan undran:
Odd, betyder det att du har funnit ett datum i släktpappren när du skriver: "Vi er ganske sikker på at fødselsdatoen er 26 April 1863 (ikke 100%)"
Vilka är vi? Menar du din släkt eller diskussionen här med vi?
Lycka till i fortsättningen på denna spännande men lite komplicerade släkthistoria! |
Maud Svensson
(Mausve)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 07 januari 2010 - 07:57 |
|
Stefan,
som jag skrev är noteringen odaterad, gjord någon gång mellan 1867 och 1883, förmodligen i samband med att Carl Rudolf Bernadotte Seelig skulle konfirmeras. |
Chris Bingefors
(Izla)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 07 januari 2010 - 08:03 |
|
Vittnet vid Julius Fritiof Seeligs dop, skådespelaren J Laurent bör vara Georg Bernadotte Laurent, f 10 aug 1831 enl mantalsuppgift 1845. Men 10/8 1830 enligt folkräkningen 1880 och egen uppgift i mantalet 1870- Där står han som fd skådespelare, men med samma familj som buntmakare år 1880. |
Stefan Simander
(Simson)
Föreningsmedlem
| | Postat torsdagen 07 januari 2010 - 14:25 |
|
Maud, jag läste tyvärr bara det tjockstilta datumet, men det är ändå en lite märklig formulering. Ditt antagande om sambandet med konfirmationen verkar sannolikt. |
Odd Terje B. Nordenstam
(Odteno)
Registrerad användare
| | Postat torsdagen 07 januari 2010 - 16:07 |
|
Jeg er overrasket over all hjelp og sier tusen tusen takk til alle sammen.
Litt annen info.. Det er et tv selskap som lager et tv program om Carl XV uekte barn og etterkommere. (Jeg har ingen ting med denne TV produksjonen å gjøre!!!). Sett fra en slektsgranskers ståsted så er jeg usikker på hvor verdifult det blir. Programmet vil bli sendt på Svensk og Norsk TV til sommeren.
Men jeg vet at det har vært tatt DNA prøver og sammenlignet denne mot en "ekte" Bernadotte.
Igjen tusen tusen takk for all hjelp |
Maud Svensson
(Mausve)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 06 juni 2010 - 22:14 |
|
I kväll visade SVT2 dokumentären "Blått blod", där ovan nämnda dna-jämförelse kunde utesluta släktskap (på fädernet) mellan Carl Rudolf Bernadotte Nordenstams sonson och Jan Bernadotte, sonsons sonson till Karl XV:s bror Oscar II. |
Mathias Gustavsson
(Matgus)
Registrerad användare
| | Postat fredagen 11 juni 2010 - 10:18 |
|
Eller så kunde man påvisa att han inte var son till Carl Rudolf. ;) |
Anders Hellster
(Hellster)
Registrerad användare
| | Postat fredagen 11 juni 2010 - 14:59 |
|
Maud Svensson beskriver exakt det man kom fram till i Blått blod. Men som Mathias Gustavsson antyder kvartstår flera möjligheter (om än inte särskilt troliga). En är som sagt att Carl Rudolf var kungason men att han inte var biologisk far till sina barn. En annan är att otrohet förekommit i greve Bernadottes ursprung så att det är han som saknar biologisk anknytning till Bernadottesläkten. Hoppet är alltså inte ute för norrmannen och han kan därför vänta med sin konspirationsteori om ett mörkande av labbresultatet!
Även om reklamen för den här produktionen var rätt tramsig så tycker jag att själva filmen var rätt intressant. Dock undrar jag varför man bara tittade på 11 markörer. Går det inte att göra mer precisa tester så att man få ett bättre resultat än släktskap med 70 % säkerhet (som man fick i ett annat fall)? Dessutom bör man ha två referenspersoner från olika linjer om man vill vara riktigt säker.
(Meddelandet ändrat av Hellster 2010-06-11 15:01) |
Anders Pemer
(Pemer)
Föreningsmedlem
| | Postat fredagen 11 juni 2010 - 15:19 |
|
Exakt, kunde man inte ha försökt få fram någon av de agnatiska ättlingarna till Prins Oscar Bernadotte också? De är väl en rätt rejäl krets vid det här laget, borde vara närmare ett femtontal manliga agnater eller något sådant.
Vad gäller den där trollkarlen och hans ättlingar kan jag mycket väl tänka mig att det från början bara handlar om att han hade råkat få Bernadotte som ett av sina förnamn. |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat fredagen 11 juni 2010 - 15:31 |
|
Maud beskriver också här hur hon kommit ännu längre än programmakaren i utforskandet av de "blå" anorna. Snopet, men inte alls oväntat. |
Ingrid och Olof Bergström
(Ibe)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 21 juni 2010 - 09:35 |
|
Nya inlägg om Marie Friberg under Släkter: Övriga släkter: Friberg.
hälsn Ingrid
(Meddelandet ändrat av ibe 2010-06-21 13:51) |
Lennart Hjerpe-Norgren
(Nissan)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 14 november 2010 - 11:09 |
|
Karlgren kungabarn?
En ingift ana skall enligt hennes släkt vara ett av de få oä barn
som Karl den 15:e skall ha erkänt.
Hon hette Karolina Josefina Lovisa Karlgren född 1849-08-21 i Stockholm
enl ett husförhör från Salinge i Västmanland.
Har hela tiden varit skeptisk till sanningshalten i denna "släkttradition"
men har nu sett genom Mauds artikel att några erkända barn finns.Så
frågan är hur tar jag reda på om just detta är sant eller en myt.
Finns uppgifter på erkända kungabarn någonstans?Eller prinsbarn?
Skulle vara bra om denna "myt" kunde avlivas en gång för alla. |
Lennart Hjerpe-Norgren
(Nissan)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 14 november 2010 - 11:59 |
|
Karolina Josefina Lovisa 1849
Föddes 1849-08-21 i Stockholm,Adolf Fredrik församling,där
antecknas ingenting utom att modern var 19 år.GID 2728.61.58000
Glömde detta i förra inlägget. |
Maud Svensson
(Mausve)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 14 november 2010 - 21:52 |
|
Några erkännanden av uä Bernadottebarn finns inte, och det framgår av artikeln.
På vilka grunder hävdar släkten att Karl XV var far till Karolina Josefina Lovisa? Är det bara vad som "alltid sagts" eller finns det någonting som kan ge en aning trovärdighet åt påståendet?
Nästan lika svårt/omöjligt som att bevisa uä kunglig börd är det oftast att bevisa motsatsen - alltså att prinsen/kungen inte kan ha varit fadern. Carolina Josefina Lovisa är ett bra exempel på det, född av okända föräldrar som hon var.
I mantalsuppgift nr 610 i Johannes 1855 (se www.ssa.stockholm.se) står hon som dotter till sömmerskan Hedvig Mathilda Sundgren f. 26/5 1828. Det stämmer inte med åldersuppgiften 19 år i födelsenotisen. Hedvig Mathilda Sundgren var född angivet datum i Kristianstad garnisonsförsamling, hennes föräldrar var sergeant C Sundgren och hustru Marie Louise Billman. Hedvig Mathilda befann sig i Stockholm från åtminstone oktober 1847, enligt Adolf Fredrik BIIa:5 fol 243. Hon flyttade 8/2 1848 från Adolf Fredrik till Klara. Jag har följt henne framåt i flyttningslängderna och inget barn är där antecknat tillsammans med henne. Hon gifte sig 19/5 1861 i Hedvig Eleonora med bokhållaren Joseph Blomqvist och dog i barnsäng 31/3 1863 i samma församling efter att dagen innan ha fött en dotter.
Carolina Josefina Lovisa Carlgren intogs på Malmqvistska barnuppfostringsanstalten (för fattiga och värnlösa flickebarn) på Södermalm tidigast 1860 (eftersom hon inte finns med i klockaren J P Malmqvists mantalsuppgift för detta år). Familjen Malmqvist tillhörde Hovförsamlingen, varför deras skyddslingar konfirmerades där och i samband med det även kyrkoskrevs där. Carolina Josefina Lovisa Carlgren både konfirmerades (1865) och vigdes (1866) i Hovförsamlingen - kanske detta är upphovet till talet om kunglig börd?
Malmqvistska barnuppfostringsanstaltens arkiv (1852-1987) förvaras i Stockholms stadsarkiv. Där finns förhoppningsvis uppgift om vem som var hennes mor, om det nu var sömmerskan Sundgren eller någon annan. Vem fadern var lär förbli okänt. |
Lennart Hjerpe-Norgren
(Nissan)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 15 november 2010 - 18:10 |
|
Malmqvistska uppfostringsanstalet hittar jag inte i Stockholm Stads Arkiv
inte via nätet i alla fall.Kollade lite i mantalslängder som jag hittade
och ser att Karolina Josefina Lovisa (förk.KJL) fanns med i 1855 års mtl
nu med namnet Sundgren i 1860 är hon osynlig.Undrar varför KJL senare
kallar sig Karlgren,vanligen brukar ju oäktingar ta moderns efternamn
när fadern är helt okänd.Det kan ju vara så att någon av de Karlgren som
finns i närheten trots allt är hennes far.Det finns en misstänkt far i
Vaktbetjänten P Karlgren född 1816 som vid den tiden (1848)bodde i Nicolai
församling i "stadens inre".Men att bevisa att det är han är nog omöjligt.
Modern är "kanske" Hedvig om hon nu inte bara har tagit an barnet KJL.
Försökte hitta ett barnhem/uppfostringsanstalt där KJL skulle ha varit
men hittar inget.Så nu ger jag upp denna frågeställning.
Tack för hjälpen. |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat måndagen 29 november 2010 - 07:28 |
|
Det är en bråkdel av allt källmaterial som är skannat och upplagt på nätet. Som Maud skriver finns Malmqvistska barnuppfostringsanstaltens arkiv på Stockholms stadsarkiv, i ursprunglig form alltså. |
Anki Hagberg
(Ankihagberg)
Registrerad användare
| | Postat tisdagen 17 maj 2011 - 11:52 |
|
Jag letade på Wikipedia efter uppgifter om Ulriksdals slott och hamnade så småningom på Wikipediasidan om Karl XV. Där fanns en uppgift om en oäkta son - Carl Johan Bolander - född 1854. Se länken nedan. Där står att han föddes i Bankeryd, men det ska vara Barkeryd. Jag kikade (via svar.ra.se) i kyrkböckerna, men födelseboken för det årtalet är tydligen förkommen. Jag tror dock inte det skulle ha stått något där som kunnat kasta ett ljus över vem fadern skulle ha varit.
Anna Margareta Pettersdotter Lindqvist var född 17 november 1825 i Barkeryd och gift med Anders Magnus Bolander, född i Sandsjö 1825. De hade en son, Per August född 1850, samt "kungasonen" Carl Johan, född 4 februari i Barkeryd.
Efter diverse förflyttningar hamnade familjen 1863 på Åhult Kullagård i Nävelsjö församling. 1867 försvann Anders Magnus Bolander till Amerika (jag tror det står att han rymde dit) och året därpå gjorde sonen Per August honom sällskap. Modern och Carl Johan flyttade till Stockholm, eftersom Carl Johan då hade sökt och kommit in på musikaliska akademien. Han blev sedermera domkyrkoorganist och fick i sin tur sonen Nils Fredrik född i Västerås 1902, som också han blev domkyrkoorganist.
Nu undrar jag bara varifrån dessa uppgifter kommer? Men vem som helst kan ju skriva vad som helst på Wikipedia. Också på Nils Fredrik Bolanders wikisida står att han var sonson till Karl XV.
Är det möjligen någon här som sitter inne med fler fakta?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_XV#Barn |
Anders Berg
(Zzz)
Föreningsmedlem
| | Postat tisdagen 17 maj 2011 - 14:00 |
|
Anki, det finns en källa på Wikipedia:
Carl-Erik Sahlberg i Nils Bolander diktare och predikant ISBN 91-86112-39-2 sid. 11 |
Lena Holm Wahlsten
(Lihw)
Föreningsmedlem
| | Postat tisdagen 17 maj 2011 - 18:31 |
|
Vi är bekanta med Nils Bolanders, f. 1902, familj och enligt dem är detta sant. Nils Bolander umgicks med bl.a. prins Eugen och fick sin utbildning betalad av hovet. |
Lena Holm Wahlsten
(Lihw)
Föreningsmedlem
| | Postat tisdagen 17 maj 2011 - 18:34 |
|
Det var nog snarare pappan, som fick sin organist examen betald. |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 18 maj 2011 - 12:31 |
|
En bok är knappast en källa till ett faderskap. Till det krävs bättre samtida bevis.
Sen är det väldigt lätt att hamna i cirkelresonemang när det handlar om påstådda kungliga anor. Om Nils Bolander skulle ha umgåtts med den 37 år äldre prins Eugen så är inte det något bevis för att Nils farfar är kung Karl XV. Det känns snarare som ett mycket omaka par i så fall, efterson Nils Bolander var starkt religiös och prins Eugen var starkt vänsterinfluerad. Påståendet att Nils Bolander fått utbildningen betald av hovet bör nog också styrkas i så fall.
Påståendet innebär också att kungen och Nils farmor skulle ha begått dubbelt hor, vilket var straffbart på den tiden. |
Leif Persson
(Lp72)
Registrerad användare
| | Postat onsdagen 18 maj 2011 - 12:47 |
|
Jag antar att det på Karl XV:s tid var på samma sätt som idag enligt Regeringsformen (1974:152) 5 kap 8§ att Sveriges statschef inte kan åtalas för sina handlingar. Därför spricker argumentet om straff och ens åtal om dubbelt hor för kungens sida iaf..?
Dokumentationen om sånt här kan nog bli svårare att få fram, ett ev stipendium eller dylikt kungligt bidrag för en utbildning är heller ingen stark bevisning på släktskap... |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 18 maj 2011 - 12:53 |
|
It takes two to tango ...
Och kan man inte få fram dokumentation om sådana här spekulationer kanske man ska lita på de källor som finns. |
Anders Berg
(Zzz)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 18 maj 2011 - 15:46 |
|
Carl,
Vem har påstått att en bok är källa till ett faderskap? Det efterfrågades varifrån dessa uppgifter kommer, och då kan eventuellt boken ge någon ledtråd. Det kanske finns någon källa angiven i boken. Den som är intresserad kollar, andra låter bli. |
Carl Szabad
(Carl)
Föreningsmedlem
| | Postat onsdagen 18 maj 2011 - 15:59 |
|
Jag försökte lägga in en källkritisk aspekt i en diskussion där sådana per definition oftast lyser med sin frånvaro. Jag har sett alltför många glädjegenealogier kryddade med konspirationsteorier för att riktigt tro på att det nu kommit fram det första bevisade utomäktenskapliga barnet till Karl XV, som alla "vet" hade barn i snudd på varenda stuga. Men jag säger som man brukar säja i sådana här sammanhang, bevisa att jag har fel. |
Anki Hagberg
(Ankihagberg)
Registrerad användare
| | Postat fredagen 20 maj 2011 - 16:32 |
|
Hej!
Eftersom jag lägger in mina släktforskaruppgifter på amerikanska www.geni.com fick jag för mig att söka på Karl XV. Jisses, så många oäkta barn det dök upp!
Bland annat två bröder, födda 1871 respektive 1873, med efternamnen Hägerfelth och Simonsson. Den senare föddes alltså flera månader efter kungens död. I just detta fall har profilförvaltaren åtminstone haft den goda smaken att sätta två frågetecken efter Karl XV:s namn. Men i andra fall kör profilförvaltarna på i ullstrumporna och presenterar sina uppgifter som rena fakta. Några sidoanteckningar som eventuellt skulle kunna belägga informationen, finns naturligtvis inte. Också Karl XIV Johan och Oscar I har många oäkta barn. Om ni söker på deras namn dyker "barnen" upp.
Jag förundras storligen över hur lättvindigt vissa personer handskas med sina släktuppgifter! Fallet Bolander ställer jag mig också mycket tveksam till. |
Elisabeth Thorsell
(Elisabeth)
Föreningsmedlem
| | Postat söndagen 29 maj 2011 - 23:13 |
|
Nu har jag fått nys om ännu en "son" till Karl XV, nämligen den svenska-amerikanske författaren och redaktören Jacob Bonggren, f 1854 7/10 i Håbol, P-län.
Enligt ättlingen skulle hans mor Maria Bryntesdotter varit så oerhört vacker att hon vunnit en skönhetstävling i orten, och dåvarande kronprinsen Karl var på väg till Norge, men fick syn på henne och sonen Jacob blev resultatet.
Karl skulle ha erkänt sonen och givit honom en fin uppfostran och presenterat honom vid hovet. Jacob skulle ha varit en briljant student och det var därför han presenterades vid hovet. Jacob och Oscar (II) tyckte väldigt illa om varandra. När Karl XV avled skickade kungen (Oscar II) en ambassadör till Jacob och erbjöd honom en liten titel och en liten summa pengar, och så skulle han skriva under ett papper i vilket han avstod från några som helst ytterligare krav. Jacob avböjde detta, lämnade universitetet och gick in vid Posten och började skriva, särskilt för Norges frihet.
Så långt ättlingens berättelse, som hon hört av sin farmor Olga, dotter till Jacob, och som var född ca 1907 i USA.
Av Håbols kyrkböcker framgår att Jacob (döpt Jakob Olle) var son till soldaten Olof Bång och hans hustru Maria Bryntesdotter i Hult, Håbol, som gift sig i januari 1853. Ingenstans, varken i födelseboken eller i hfl antyds att det är något ovanligt med Jacob. Omkring 1870 står "i skolan", och enligt Ernst Skarstedts bok "Pennfäktare" (2:a upplagan, tryckt 1930) framgår det att Jacob omkring 1870 hade gått en tid i läroverket i Vänersborg, men han var hela tiden skriven hemma i Håbol. 1877 flyttade han till Stora Tuna och senare till Mora. Han gifte sig i Dalarna och utvandrade med sin familj, hustru och 3 barn från Mora till USA år 1882. Vid utvandringen antecknas han som skrivare vid Posten.
Hans två bröder Karl August och Jan Magnus utvandrade också något senare.
Ättlingen är på ingående till Sverige och vill träffa någon efterkommande till Maria Bryntesdotter, antagligen för att få sin "saga" bekräftad, men det lär inte gå. |
Nya ämnen kan inte läggas till på denna sida.