Äldre inlägg (arkiv) till 26.3.2002... Ämnen | Startsidan | 1d  3d  7d | Sök
Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Släktnamn » Övriga släkter - M » Mobeck » Äldre inlägg (arkiv) till 26.3.2002 « Föregående Nästa »

Författare Meddelande
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat onsdagen 16 januari 2002 - 22:30  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Carl Håkansson Bolhemius, kommin i Bondstorp före 1629 ….. kh i Bondstorp 1648, död 1678. G m Anna Larsdotter d. före juni 1679.
Barn:
Carl född i Boda, Byarum 29/10 1630, kh i Markaryd 1664, d 1705
Andreas f i Byarum, kh i Sandseryd(!) 1676 d 1690
Knut (levde 1694 (se kompl i SoH 1999:1 sid 265)
NN (En dotter)
Johan Bolhemius, levde 1680 (se kompl i SoH 1999:1 sid 265 och nämns ej i SmUpsI)
(Källa: Somolandi Upsalienses I)

Kh Carolus Bolhemius var gift med Ingeborg Tidera
Barn:
Arvidus Caroli Bohlhemius, f 1666 /5 i Markaryd
(Källa: Wilstadius, Smål nat i Åbo)

Det var allt jag fann i mina källor.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat torsdagen 17 januari 2002 - 23:34  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Lasse,
I Genealogisk tidskrift, årgång 8, häfte 1, sid 93-94 finns under Petter Ulmstedt en del uppgifter om Catharina Mobeck (1705-1756) och hennes föräldrar bergsfogden i Tabergs bergslag Gustaf Mobeck och Dorotea Barkman. Troligen inga nyheter, men möjligen kompletteringar till kringuppgifter som Du kan behöva.
F ö bildar ovanstående underlag en intressant bakgrund för tankar omkring:
Var verkligen Catharina Bolhemia från Västergötland?
Är det möjligt att skapa en hypotes omkring varifrån namnet Mobeck är taget?
Själv tänker jag att det förmodligen endast är domboksforskning som kan ge svar på dessa frågor.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat fredagen 18 januari 2002 - 17:52  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Olle!

Jag har fått hem kopior på sidorna som behandlade Gustaf Mobeck i Odencrantz. Den beskriver hans son Gustaf f.24/12-1713.

Han beskrivs som sonson af sjö Capitainen Magnus Mobeck och Catharina Bolhemia, kyrkoherdedotter från W-Göthaland.

Tyvärr finns inga källanvisningar med. Boken skall vara tryckt 1805 d.v.s. 66år efter att Gustaf Mobeck dog. Sonen dog 1788 17år innan boken tryckts. Undrar om inte uppgifterna har inlämnats av sonen eller släktingar till honom?

Om det är släkten som har utfört beskrivningen består den troligtvis av en del sakfel. Att det funnits en sjökapten som varit farfar är nog troligt. Han kan mycket väl hetat Magnus men det är nog också möjligt att han hetat Måns som senare släkten förskönat till Magnus. Att han hetat Mobeck kan helt vara en efterhandkonstruktion. Men om han var gift med en kyrkoherdedotter är det nog mest sanolikt att han verkligen hette Mobeck däremot kan man tänka sig att han själv ändrar Måns till Magnus av denna anledning.

På nått sätt tycker jag att Ryssby i Kronobergs län verkar ha en sammanhållande länk. Det är ett flertal Mobeckare som befunnit sig där i slutet av 1600-talet. Men det kan också vara fråga om två helt skilda släkter!
Jag har fått hem mantalslängder för Kronobergs län 1687, 1695, 1703 och 1705 får se om dessa kan ge något.

Släkten Bolhemius verkar vara mer en smålandssläkt än Västgötasläkt enligt dom uppgifter som finns tillhande just nu. Har dock lagt ut en krok i Västergötland, får se om någon nappar.

Annars är det nog som du är inne på forskning i domböcker, har dock ingen erfarenhet av detta.
Har du några tips på hur man kommer igång?
Är det några speciella skrifter som man skall hålla ögonen efter?

Hälsningar
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Niclas Rosenbalck
Postat fredagen 18 januari 2002 - 17:57  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

I Växjö skolas matrikel inskrevs den 9 februari 1688: "Gustavus Johannis Mobeck, Nob. Domini Assess. Grijpens praetoris fil. 9 annorum in cl. puerorum, par. Ryssby. Strätte"

Denne Gustaf Mobeck (f ca 1679) kan ej vara densamme som bergsfogden Gustaf Mobeck som anges vara verksam redan 1692.
Fogden (=befallningsmannen) Johan Månsson i Strätte är nämnd på denna gård 1686.

Har letat i diverse litteratur och hittat olika Mobeck, dock ingen sjökapten Magnus Mobeck.

Mvh Niclas R.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Nordin (Lotta)
Postat fredagen 18 januari 2002 - 19:36  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Gick igenom lite av mina domboksavskrifter från Tveta häradsting:

1687 27-29 juni: Gustaf Månsson är fullmäktig för salig borgmästare Alexander Hajocks arvingar, och lämnar in en attest angående var Hajocks kvarn legat.

1688 14-16 maj: Gustaf Månsson är fullmäktig för räntmästaren Lars Jonsson Barkman, angående Barkmans rusthållshemman Signelsbo.

1692 6-8 juni: Gustaf Mobeck fullmäktig för Lars Jonsson Barkman, angående syn på Signelsbo.

Troligen är väl detta Gustaf Månsson Mobeck. Mobeck var ju gift med Barkmans dotter Dorothea. Och Barkmans fru var Agneta Hajock, dotter till Alexander. Det här tyder ju på att Gustaf troligen varit "inblandad" i familjen på något sätt redan innan han gifte sig med Dorothea. Frågan är hur.

Jag ska leta vidare och se om jag hittar någon lämplig Måns som kan vara sjökapten och far till Gustaf.

Mvh//
Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat fredagen 18 januari 2002 - 21:23  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lotta!
Det här är ju så man börjar få gåshud!
Det känns som det börjar att brännas.

Jag gjorde en sökning på Evreka med sökordet "Mobäck" och fick upp en hemsida som Marika Lagervall gjort, hon är uppvuxen på gården Lindhult i Habo socken. För denna gård har hon gjort upp en ägarelängd där Gustaf Mobäck finns med 1725.

Men i alla fall Mobeck kallas han för 1692 men ej dessförinnan. 1704 bor Gustaf Mobeck på gården Sandbäck, tidigare trodde jag att gårdens namn kommit av Mobeck. Får kanske revidera den uppfattningen till att det är Mobeck som tagit namnet efter gården.

Mvh
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat lördagen 19 januari 2002 - 06:39  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lotta!

Jag funderade lite på hur Gustaf skulle varit involverad bland Barkman och Hajock innan giftemålet med Dorothea.

En teori kan vara att Gustaf var gift i ett tidigare äktenskap. Om Jonas Mobeck (f. ca. 1687) skall varit son till Gustaf kan inte Dorothea varit modern (10år gammal). Men någon annan innom Barkman släkten kanske, får kolla vad som finns om Lars Jonsson Barkman.

Mvh
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat söndagen 20 januari 2002 - 11:21  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Har fått ett mycket intressant mail från Göran Nilsson han har gått igenom Ryssby's äldsta kyrkoböcker. Om man gör en sammanställning med dessa uppgifter samt kompletterar med Niclas från Växjö skola samt dödsnotisen från Christina Sörman skulle man få följande.

Befallningsman Johan Månsson Mobeck i Strette (senare Strättö) död före 12/12-1694.
Gift med Christina Sörman f. i Nor/köping Pr Jonas Sörman befallningsman i Östbo härad hustru B(re)ta Gustafzdr på Sörsjö Wernamo socken. Död 1708 i Ryssby (G).

Enligt moderns dödsnotis skall det funnits 10 barn 8 söner samt 4 döttrar / 2 söner och 1 dotter avlidna (Får inte ihop matematiken riktigt)

Barn:
Gustaf Johannis f.ca.1679 inskriven i Växjö skola 1688 9/2.
Magnus Johannis f.ca.1683 inskriven i Växjö skola 1691.
NN f.ca.1686
NN f.ca.1687
Carl f.11/2-1689
Regina f.1690
Maria f.3/4-1692
Britta Johanna f.12/12-1694 (efter faderns död)

Dessutom skall det figurerat en jungfru Annika Mobeck i Ryssby som dopvittne 21/1-1694 samt 29/5-1695.

Christine:
Kan denna Carl vara din Carl Mobeck ?
Enligt föddaboken är han född 11/2-1689
Enligt dina uppgifter gifter han sig 1714 med änkan Catharina Cavallius. Han skulle i så fall varit 25 år gammal. Ser att du har noterat att han skall vara född ca.1679 är detta en bedömning efter dödbok eller var kommer denna uppgift ifrån?

Som Göran också påpekar finns ett barn utan namn som föds 1687 vill säga samma år som min ana Jonas Mobeck föds.
Är uppgifterna som säger att Jonas är son till Gustaf felaktiga? Är han istället son till Johan?
Niclas : Finns det något barn som blivit inskriven vid Växjö skola runt 1695 med namnet Jonas Johanis Mobeck?

Att Gustaf Månsson Mobeck och Johan Månsson Mobeck skulle kunna vara bröder och söner till en sjökapten Måns (?) låter inte otroligt med tanke på Johans hustrus anor från Norrköping.

När det gäller Haijock samt Barkman finns det mycket att läsa om dessa i Jönköpings historia del III sidorna 66 samt 234. Bland annat skrivs så här om Haijock:
"Agneta äktades som förut nämnts af landträntmästaren i Jönköping Lars Jonsson Barkman. En dotter i detta äktenskap Dorotea Barkman kom genom sitt äktenskap in i en gammal Smålands släkt, då hon blef gift med bergsfogden Gustaf Mobeck".

/Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Christine Svensson (Stina)
Postat söndagen 20 januari 2002 - 16:09  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Lars!
Vilket tempo! Här går det undan må jag säga. Jag har ännu inte fått hem uppgifterna från Släkt och Hävd som Niclas nämnde.
Jag har noga studerat alla de uppgifter som har framställts på denna sida och kommit fram till att min Carl Mobeck borde höra hemma i denna släkt.
Enligt dödboken så dog Carl 1749-11-08 och begr. 19:e nov. 70 år gammal i bröstqvav.
Jag blir lite fundersam över detta, men å andra sidan har jag tyckt att han varit lite väl gammal vid sitt gifte och att han var nästan 60 år vid sista barnets födelse.

Jag har också kommit fram till att Johan Månsson i Strätte och bergsfogden Gustaf Månsson Mobeck skulle kunna vara bröder och söner till sjökaptenen Magnus (Måns) Mobeck.
Att Carl Mobeck skulle kunna vara son till Johan Månsson i Strätte.
Tidsmässigt passar bitarna bra ihop om man utgår från Christina Sörmans dödsruna. Makarna bör ha gift sig c:a 1678-1680.
”Namnmässigt” passa det också bra. Magnus, Johan, Gustaf, Maria och Jonas.
Carl , detta namn förkommer ju i släkten Bolhemius.
”Ståndsmässigt” passar det också. Catharina Cavallius farfar, fogden Erngisle Olufsson, och hennes farmors far, fogden Jon Månsson.
Geografiskt är det rimligt. Ryssby ligger inte så långt från Skatelöv sn.

Jag ber att få tacka er alla för den hjälp jag har fått utan att jag själv har hunnit bidra med något. Det kommer att bli Ryssby-forskning i fortsättningen! Det återstår mycket innan alla bitar faller på plats. Om de nu gör det!

En liten notis från Släkt och Hävd Nr 3-4 1997;
Johan Klint vid 1720-talets början förde en långdragen process inför Jönköpings rådhusrätt om sin hustrus sittplats i kyrkan (Kristinakyrkan). Änkeassessorskan Regina Haijock ansåg sig vara ägare till den 5:e kyrkbänken på kvinnosidan och hon tillät inte att Sara Strandberg satt i den. Rätten fann dock att sittplatserna inte var någon privat egendom. Dessutom så bodde änkan Haijock i Stockholm.

Hälsningar
Christine
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat söndagen 20 januari 2002 - 21:45  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Eftersom vi inte nämnt det tidigare i diskussionen, vill jag påpeka att det finns en mängd Mobeckar och uppgifter i Disbyt som troligen kan komplettera diskussionen.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat måndagen 21 januari 2002 - 20:35  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Göran Nilsson gör ett intressant påpekande angående när Gustaf Mobeck tar tjänsten som bergsfogde för Kronobergslän.

Joh. Ax. Almquist, Bergskollegium och Bergslagsstaterna 1637-1857, Stockholm 1909 står på sidan 264 om Gustaf Mobecks företrädare som bergsfogde i Andra bergsfögderiet (Kronobergs och Blekinge län) under Nionde bergmästaredömet (till 1694 Åttonde bergmästaredömet)

Hans Jönsson Rosendahl följande:
(son till bergsfogden Jöns Hansson); bergsfogde efter fadern i Kronobergs län 1686 2/11; afsked 1692 2/9.

"Var vid afskedstagandet bosatt i närheten af Jönköping och så långt från de till hans bergsfögderi liggande bruken, att lönen gick åt ensamt till resor, hvarför han hos bergskoll. begärde att få transportera tjänsten på >>en benämd Gustaf Mobeck>>, som lofvat åt honom i stället cedera en sin (ej namngifna) tjänst i Jönköping, hvilket beviljades."

Det måste väl innebära att vid tiden 1692 när Gustaf Mobeck var fogde över Vadstena krigsmanshus egendomar i Småland och Halland så var han stationerad i Jönköping?
Troligtvis har han aldrig varit bosatt i Kronobergs län!

Eftersom han framträder långt senare som fogde över Vadstena krigsmanshus i Konga härad ca.1713 måste det innebära att han haft ytterliggare en tjänst i Jönköpingstrakten som han överlåter till Rosendahl. Om han helt enkelt inte bara lurar skjortan av honom. Nu har Gustaf Mobeck 2 tjänster som båda innebär resor till Kronobergs län vilket han borde fått bättre ekonomi i.

Den andra tjänsten skulle kunna vara någon uppgift åt Haijock & Barkman. Vilket skulle förklara att han framträder i Tveta häradsrätt som företrädare för dessa.

Ge gärna lite synpunkter på dessa tankar, är jag helt ute och cyklar?

Mvh
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat tisdagen 22 januari 2002 - 13:10  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lotta!

Skulle man kunna vara så fräck att fråga om du har några noteringar ur Tveta härads dombok efter den 2/9-1692 där Hans Jönsson Rosendahl företräder Haijock eller Barkman?

Mvh
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Nordin (Lotta)
Postat tisdagen 22 januari 2002 - 16:44  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Lasse!

Visst får du vara så fräck! :-) Men jag har tyvärr inte kommit längre än till början av 1693 än, håller på för fullt. Letar faktiskt själv uppgifter om Rosendahl. Jag lovar att säga till så fort jag hittar något, antingen om Rosendahl eller Mobeck.

Mvh//
Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Nordin (Lotta)
Postat tisdagen 22 januari 2002 - 20:34  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Olle skriver ovan (16/1 22.30) att det i Smolandi Upsaliensis I nämns en NN (dotter) till Carl Håkansson Bolhemius. Nu tror jag att vi kan vara ganska säkra på att det är Catharina Bolhemia, mor till Gustaf Mobeck. Följande hittade jag nyss i Tveta härads dombok 1693 8/3:

"Kom för rätten kyrkoherden i Sandseryd vällärde herr Jonas Hiller med förfrågan hos rätten huru han sig skall förhålla med sine styvbarns fäderne, uppvisandes 2ne lika lydande specifikationer på all den lösa egendom som i bohaget funnits, vilka skrifter blevo exhiberade och vad för det övriga herr Hillers begäran vidkommer att rätten ville förmyndare för dess styvbarn tillsätta, så avsades att till dem som hans vördighet föreslår, skall notifikation avgå att de å nästa ting sig infinna på det att rätten sedan dem det kan pålägga i följe av kongl majts förmyndarordning. Nämnandes alltså sine styvbarns syskonbarn Mobeckarne, vilka herr Hiller förmenar närmast är pliktige att antaga förmynderskapet eftersom farbrodern herr Carl Bohlhemii igenom sitt uppviste brev av Ulfsbäck den 12 (ev 2) juni anno 1692 sig förmedelst de därutinnan andragne förfall för förmynderskapet enskyllar, blivandes bemälte brev exhiberat och sedan till herr Hiller restituerat."

Styvbarnens syskonebarn, betyder antagligen att styvbarnen och Mobeckarna var syskonbarn med varandra, d v s kusiner. Och då stämmer det ju! :-)

Jag har tittat efter målet vid nästa ting men tyvärr inte hittat något. Och sånt händer. Det kan dyka upp långt senare, eller inte alls.
Jag hittade däremot att Gustaf Mobeck var fullmäktig för Lars Jonsson Barkman igen i augusti 1693. Så han är troligen kvar i Jönköpingstrakten.

Hans Rosendahl ändrar namn till Hans Rosdahl och blir kvartersmästare.

Mvh//
Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lotta Nordin (Lotta)
Postat tisdagen 22 januari 2002 - 22:43  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Kanske skulle lägga till att Jonas Hiller var gift med företrädarens, Andreas Bolhemius, änka. Alltså är Andreas Bolhemius barn kusiner till Mobeckarna. Då är det lite lättare att förstå. :-) Man glömmer skriva allt man tänker ibland.

Mvh//
Lotta
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat onsdagen 23 januari 2002 - 23:07  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Lotta!

Javisst det här måste binda samman Bolhemia med Mobeck. En dotter till Carl Håkansson Bolhemius troligtvis den som tidigare omtalats Catharina är mor till Mobeckarne.

Tänk om vi kunde få namnen på Mobeckarne, hoppas dom dyker upp längre fram i domböckerna.
Man funderar ju på var uppgiften om Västergötland kommer ifrån?
Finns det någon gård eller plats runt Byarum / Bondstorp som har hetat Bolhem / Bollhem tro?
Eller kanske i Västergötland?

Andreas (Caroli) Bollhemius finns med i Växjö stifts herdaminne som kyrkoherde för Sandseryds pastorat 1676-90. Han fick tjänsten på vilkor att han gifte sig med företrädarens dotter och försörjde svärföräldrarna. Innan dess var han komm. i Voxtorp 1675, studerande i Uppsala 1663.
Skall ha fått 5 barn Anna f.omkr.1680 samt Regina (Brita?) är nämnda. Han dog 1690 och efterträdes av Jonas Hiller född i Hjälmsered 13/1-1648, bondson från Hillatorp död 1701 i Sandseryd. Gift med företrädarens änka som dör 1699 samma år som en dotter dör. Finns en hel del övrigt att läsa om denna filur.

Mvh
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat torsdagen 24 januari 2002 - 22:05  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lottas domboksfynd är synnerligen intressant och för diskussionen ordentligt framåt. När det gäller Carl Håkansson Bolhemius, (nr 212 i Molin/SmolUpsI) är det säkert viktigt att konstatera att han i Uppsala universitetsmatrikel 1624 anges med endast för och efternamn samt tillägget -/10, smål; Alltså utan tillnamnet Bolhemius. Molin uppger hans härkomst som okänd samt, som delvis tidigare nämnts, att han var kommin. i Bondstorp (före 1629), kommin. i Byarum (senast 1630), och åter kommin. i Bondstorp före 1648, kh i Bondstorp 29/12 1648. (bekräftas genom kgl brev 1651 30/10). Död 1678. Molin konstaterar också att Hm felaktigt uppger att han var kommin i Bondstorp till 1651.
När jag studerar min gamla kopia från häradskartan på VaLa, är det tydligt att Bondstorp (som enl Molin räknas till Tofteryds pastorat) ligger i Mo härad medan Byarum ligger i Östbo härad. Mo härad gränsar till Västergötland.
Får väl också medge att jag någon gång tänkt att namnet Mo i Mobeck kan komma från detta härad.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat torsdagen 24 januari 2002 - 23:24  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!
Har fått hem CI:1-3 för Ryssby och kan komplettera tidigare uppgifter med en del intressanta uppgifter (iaktagelser).

1676-1685 finns ingen Johan Månsson i föddaböckerna.
1686 Johan Månsson son i Strette.
1687 Johan Månsson son i Strette.
1689 11/2 Befallningsman Johan Månsson son Carl.
1690 Johan Månsson i Strette Regina.
1692 3/4 Befallningsmannen Johan Mobeck Strette dotter Maria.
1694 12/12 Befallningsmannen Mobecks barn fött efter hans död och hemma döpt Britta Johanna.

Alltså är det 1692 som han för första gången kallas för Mobeck. Samma år som Gustaf Månsson Mobeck också kallas för Mobeck i Tveta dombok.
Kan detta vara en tillfällighet??

Dom 2 söner som finns benämnda i Växjö skolas matrikel skall vara födda ca. 1679 resp. ca. 1683 ingen av dessa finns noterade i Ryssby. Ser alltså ut som Johan Mobeck & Christina Sörman flyttade in i Ryssby mellan 1683-1686.

En ledtråd var dom kom ifrån skulle kunna vara Värnamo (Sörsjö) som nämns vid Christina Sörmans död 1708. Enligt samma dödsnotis skall Johan Mobeck varit godzefogde, ägaren till Strette var en Gyllengrip som minst innehade 22 gårdar i Ryssby socken 1687 enligt mantalslängden.

/Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat onsdagen 30 januari 2002 - 21:51  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!
Har fått tips av Bo-Arne Stenqvist om 2st Mobeckare som jag inte stött på tidigare. Jag misstänker att dom åtminstone är bröder, har dock svårt att finna var pistolsmeder passar in i Mobecksläkten.

Källa: Kåa Wennberg/Svenska Böss och Pistolsmeder.

Jöns Mobeck, f. 1718 i Småland. Pistolsmed Jönköpngs faktori 11/4 1741,
mästare 1746. Gift med NN 1752 28/11 (Stengårdshults socken).

Gustaf Mobeck, f. 1711, pistolsmed vid faktoriet i Jönköping. Mästare 1737.
I rullan för 1746 står hans hustru NN omtalad som änka.

Om någon har mer information om dessa skulle det vara av intresse. (Lotta du har väl lite koll på pistolsmeder!)

Hälsningar
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Nilsson
Postat söndagen 10 mars 2002 - 22:19  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Vid besök i Göta hovrätts arkiv har några fynd gjorts som kastar lite ljus över familjeförhållandena inom Mobecks och Bolhemius släkterna. Först vill jag dock göra några små tillrättalägganden av vad som tidigare har kommit fram på denna sida. När det gäller antalet barn som anges i den svårlästa dödsnotisen i Ryssby för Christina Sörman, tyder jag siffrorna till 10 barn totalt samt 6 söner och 4 döttrar. Matematiken går därmed ihop. I Ryssby födelsebok 1686 står enbart "37.) Johan Månsons i Strette." och 1687 står "10.) Johan Månsons i Strette." Således ingen könsangivelse på barnen. Troligast är dock att det var söner eftersom tre döttrar ju är kända till namnet från födelseboken, nämligen Regina, Maria och Britta Johanna. Dessutom är ju Annika Mobeck som var dopvittne 1694 och 1695 med stor sannolikhet den fjärde dottern.

I Sunnerbo dombok den 20/11 1690 finns det tidigaste belägget för Johan Månssons tillnamn Mobeck: "Vthj dhen Twistige her Jnstembde och incuminerade saak Emillan Befallningzmannen Wähl:t Johan Månsson Mobeck, å dhen eene Kierande och welb. H. Arfwedh Gyllenswerdh å andra sijdan Swarande, angående dhen Vthlåtenheet, Swaranden skall haf:a brukat emot honom inför Sunnerbo Häradz Tingz Rett, om een qwigas Affhendande ifrån fylleskough emot Hans och dess Syskons Weetskap,"

I samma härads dombok 24/11 1687 § 100 kan man läsa: "Och Emädan Sahl Befallningzman:ns Sörmans mågh, wählach:t Johan Månsson, såsom swarande i denne saack, protesterade Emot sådan Allmogens Vthlåtenheet,". Samma dag § 102 står det: "Häradz Höfdingens Welborne H. Christopher Gyllengrijphs Befallningzman wählach:t Johan Månsson,"

Vid höstetinget 1696 6-10 oktober med Sunnerbo härad § 146 framkommer följande genealogiska uppgift: "Gustaff Johansson från Sällebergh, på sin moders H. Kierstin Sörmans wegnar, af Jöns i Kiärrnähs för 3 Tunnor Rough han af Sal. Johan Månsson A:o 1690 till Kiöpz undfått, Otta dal:r 12 öre S:mt praetenderar, efftersom ber:de skuld finnes uthi dess Faders book såsom obetalt;"

Om Johan Månsson Mobecks sorgliga död kan man läsa i Sunnerbo dombok 1694 på sidan 157-168 och med samma text på sidan 207-216. Blir för långt att citera i sin helhet och jag nöjer mig med följande: "Anno 1694 den 4 Augustj, Hölltz Extraordinarie Ting uthi Sunnerbo Häradt, Ryssby Sochn och Nygård, öfwer dhen ymkeliga Hendelsse som förleden den 31 Julij wed Sällebergh Olyckeligen sigh tilldragit, med fordomb Frälssefougden Johan Månsson i Sällebergh, och een annor bonde Anders Andersson be:dh, hwilcka bägge döde funnes, närwarande Cronenes Befallningzman wälbet:de Gabriel Wijkman och Nembden, ut in actis.

Cronones Lensman Jonas Broman, framtredde för Retten, och beklageligen tillkienna gaf, huruledes änckan, dygdesamma Hustro Kierstin Sörman och dess Huus, een stoor Olycka och sorgh antreffat war, i det icke allenast een fremmat gifft Man från Byarum sochn och Össbo Häradt, wed nampn Anders Andersson strax wed Sällebergh den 31 Julij näst förleden, är funnen död liggiande, uthan och berettar, änckans Man för detta Befallningzmannen Johan Månsson, samme dagh uthi een Åå näst dher in till ibland dhye nedersänkt wara, föregifwandes slijkt af beängstighet och sinnes swaghet warit förorssakat, som Honom skall träffat d 23 Julij uthi Agunnaryd, dijt han såsom praestaff wed Sahl. Probstens H:r Lars Siggonj begrafning Kallat wardt; Öfwer hwilcken hendelsse Retten föranlåten blef een noga inqvisition och ransakning att anstella, och fördhenskull dhe perssohner framkallade, som nermaste wetskapen dher om hafwa Kunde, hwilcka uppå Rettens reqvisition, sedan dhe till sanningens uthsäijande alfwarligen woro förmante, Eedeligen och serskillt wittnade som föllier.
1.) Trägårdzmästaren och gårdzfougden wed Sätesgården Stensnähs, Joen Månsson berettade, att då Johan Månsson, som war H:r HäradzHöfdingens wälborne Christopher Gyllengrijpz fougde öfwer samme gård och dess underliggiande godz,
---- ---- ---- ---- ----
wed hwilcket tillfelle Johan Månssons Moder een Änckia, dygdesamma Hustro Karin, som äfwen dijtkommen war, sin Sohn uthi dess Swårmodighet att uppwachta, begynte gifwa förslagh att han skulle sökia boot emot bem:te siukdomb hoos een Präst H:r Nils i Mistelåhs ben:dh, hwilcken berettas hafwa månge sådanne till rätta Hulpet, det Johan Månsson och Omsijder fantt rådeligit att werckstella, och blef sålunda afftalt, att Johan Månsson, tillijka med Anders som döder är, skulle resa bortt till ber:de Präst,
---- ---- ---- ----
beklaga således alla denne Olyckelige hendelsse, och Önska att hans lekamen kunde få läggas i kyrckiogården, det och hans högt bedröfwade änckia, som är för detta Crono-BefallningzMannens öfwer Össbo Häradt Sahl. Jonas Sörmans dotter, med sine 8 st. barn, hwar ibland och twenne wackra Studerande Söhner sigh befinna, ödmiukeligen anhålla och bedia, Jempte Johan Månsons Moder, hwilcken mycket ålderstegen, och öfwer thenna Olyckeliga Hendelsse i lijka måtto Högeligen bedröfwat är;"

Sedan hoppar vi över till domboken för Östbo häradsrätt 18-19/9 1679: "Samma dagh Kom för Retten Bokhållaren Well:t Knut Carllsson Bolhemius vppå Samptel. Sal. H:r Carl Bolhemj Barn och Arfwingarss wägnar i Strengzboo Högeligen sigh beswärandess öfwer Swen i Östragården i Strängzbodh å Frellsse, hwilken skall för een Kort tijdh sedan wedh derass Sal K. Moderss dödelige frånfälle vthi alla Arfwingarnass frånwaro, och wedh samma Moment derass Sal. Moder gönom döden afledh, vnderstådt sigh at instiga vthi dess Huuss, Stengandess effter sigh Portar och dörar, tagandess derass Sal. Moderss alle nycklar öpnandess dess Kijstor rum och Egendom som derass moder i förmågo hade, skall och så Swen wedh samma tillfälle penningar tagit vthur een derass Sal. Moderss Pungh som Lågh i Kijstan gifwet Pigan Karin, Flickan Lijssbet och derass Lille Syster Son Carl Eskillsson medh sigh 1 mark Sölfwermynt hwardera på det dee tijga skulle och hanss förehafwande intet vpteckia, hwilke penningar bem:te Hussfolck skulle wedh Arfwingarnass sammankomst hafwa framfått och ifrån sigh Lefwererat, skall och bem:te Swenss Hustru i Strengzboo igenburet och Lefwererat derass Syster Karin Carlssdotter ett par Stegläder Nya, som derass Sal. Moder skulle hafwa Lagt emillan Låsen och Lin Kläderna i Kistan, hwilket och för retten framwijstess, Enär arfwingarna detta hanss procedere hafwa förnummit då dee i Strengzbo woro tillsammanss skulle dee haf:a Swen i Strengzbo inkallat och förhört vthi Majorens Wälb. H:r Swen Bråckz och Länssmannenss Joen Thorssonss Närwaro, då Swen icke skulle haffwa nekat sålunda ingåt, dragandess Arfwingarna icke ringa Suspision till Swen i Strengzbo honom hafwa fleere penningar borttaget, effter derass Systerdotter Maria i Krogzhullt een Lijten tijdh tillförende skall hafwa sedt derass Moder Lagt twenne Pungar vthi een Ask och den vnder alla Kläderna på Kijstebotn nedsatt, dessförvthan skall derass Swåger Månss Nillsson något tillförende i Huset inlefwererat 28 D:r Sm:t som quittanziet vthwijser, hwilka ey heller Kunne på Arfskiefftet igenfinnass,
---- ---- ---- ----
Poiken Carl Eskillsson för Retten framkalladess och effter tillfrågan berettade, afhwadh tillfalle Swen Kom till Strengzbo enär hanss Mormoder Kiempades medh döden,
---- ---- ---- ----
at H:r Carls dotter regina Kom ifrån Moo Häradh Hafwandess ett Tiufwa Rychte, Hwaremoth Knut Carlsson på det högsta protesterade.
---- ---- ---- ----"

Således var det bevisat att Catharina Bolhemia har existerat i verkligheten. Här dock mer vardagligt kallad Karin Karlsdotter. Intressant att det även fanns en syster Regina. Detta namnet går ju igen i flera av familjerna. Var någon av dessa systrar mor till Karl Eskilsson eller fanns det ytterligare systrar? Svågern Måns Nilsson, kan det vara den mytomspunne sjökaptenen Magnus Mobeck? "Krogzhullt" är ju en ledtråd, var nu detta kan ha legat.

I Västra härads dombok 17/10 1694 § 11 står följande: "Hendrich Erlandson i Hylltan Kiärande, och änkian Hustru Elizabeth Ib., sampt drängen Jon Nillson Swarande, angående uthlösen af någon skattejord i Hylltan. Såsom Swaranden Jon Nillson, Hwilken är ägande till hallfwa skatterättigheten af Hemmanet Hylltan, påstår dhet Kiäranden till så mycket mindre dhel i b:de Hemman kan kalla sig med rätta ägande, som han icke annorlunda än som een pant emoot 14 rD:s löhn, af bem:te Jons Styffader Knut Carlson Bohlhemius d. 10 Octob 1681 bruket af dez andhel emoottagit,
---- ---- ---- ----"
Samma härad 18/1 1695 § 16: "Hendrick Erlandson i Hylltan, emoot drängen Jon Nillson, angående dheras rätta andehlar i Skatterättigheeten af Fiärdingzhemmanet Hylltan i Swenerum S:n. Dhet förmehnar Hendrik i Hylltan att han till föllie af Tingzrättens domb och resolution af d. 17 octob. 1694 sampt sedermehra af Nämbdemannen Måns Torson i Mörhullt öfwerlefvererad stembning till drängen Jon Nillson; skall äga fritt och yppet att wijsa och fulltyga hwad andhel, han i åfwanb:de FiärdingzHemman rättel:n äger, som han och nu så wähl med dess mostermanss frambledne Kiörkioherdens H:r Måns Danaei d. 28 Sept. 1692, gif:ne Kiöpebref wijsar, dhet hanss Mooder Hustru Margreta och hans moster Anna lööst een treeding tillsammans af b:de hem:n ifrån förb:de derass mosterman för 21 D:r S:t, så att dhe bägge Systrane blifwit rådande om hwar sin hallfdhel ell:r åtting af förb:de FiärdingzHemman, så att Hendrich effter sin mooder margreeta dhelz sielf ärfft dhelz och af sine förälldrar i deras lijfztijdh kiöpt, som åthskillige deröfwer gif:ne qvittencier wijsa, samme åtting ell:r hällfft af hemmanet. Hwaruthöf:er han sedan till sin mosters Annas, /som den andra hällfften ägde/ man, Knut Carlson Bolhemius, drängens, Jon Nillsons Styffader, på den andra hällfften ell:r åttingen d. 30 Augustj 1686, försträckt 14 rD:r, à 6 mark S:t st., i förmodan att Komma till Hela Hemmanet, som åthskillige skriffter deröf:er, så af förb:de dato, som d. 25 Sept. 1686. 5 Feb. 87, och 10 Octob. 87 Klaar:re uthwijsa, men som Knuth Carlson deruthi, förbehållet sin Stiufson Jon Nillson, wid ållder förmågo och tilltagande, att löösa dhen för dhe 14 rD:r pantsatte jord igien, Har bem:te dräng, för 5 åhr sedan gifwit honom penningar igien, men likwähl lembnat dess Stiuffaders obligation i Hindrichs Händer, så att Hendrich ännu oförnekel:n äger Hällfften af bem:te fiärdingzHemman, och drängen med sine Syskon andra Hällfften,
---- ---- ---- ----"

Samma häradsrätt 31/10 1677 sidan 76: "Cnut Carlsson upwijste en Copia af H:r furstl. Durchleuchtighet Pfaltzgrefwens H:r Johan Casimirs och Rijksens Rådz breeff, gifwit till H:r Jon i Wrichstad uppå 1/4 Crono Hemman i Swenarum socken Nårre Hylta benembt, som be:te H:r Jon hafwer Kiöpt för 12 RDr uthi Kongl. Cammar Collegio till skattehemman, hwilket bref är daterat den 2 Aprilis åhr 1631, och berättar Cnut Carsson att originalet skall af wådeldh wara förbrändt uthi Swenarums Klåckaregårdh, och någre brände stycken der af nu upwijstes, hwilket blef effter Cnut Carlssons begiäran infördt i Protocollet."

Enligt Gösta G. Molin, Smolandi Upsalienses, Lund 1955 var Måns Svensson Danaeus kyrkoherde i Myresjö från 1658. Död 1676, före 13/9. (Köpebrevets årtal är säkerligen fel i domboksutdraget i ovan!) Han var gift med Elisabet Jonsdotter. Enligt samma källa fanns det i Vrigstad en kyrkoherde Jonas Nicolai som dog 1636 före 1/6. Det är väl rimligen han som köpt skatterättigheten på hemmanet Norrhyltan den 2/4 1631. Han är väl också far till systrarna Elisabet, Margareta och Anna. Den senare först gift med en Nils och sedan gift med Knut Bolhemius.

Till sist några rader ur Västra härads dombok den 26/5 1680: "för Knuut Carllsons Broders Johan Bolhemij afbetahlningh för giordh försträckningh till dagzbergh i Ståckhollm,"

Hälsningar
Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat måndagen 11 mars 2002 - 18:26  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Göran, Kan man möjligen få uttrycka ett: "Snyggt jobbat" till Dig.
Mvh, Olle
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat måndagen 11 mars 2002 - 21:37  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Göran!
Vilket fantastiskt arbete du utfört.
Själv har jag fått ägna mig åt en ny ättling till Mobeckarna nämligen Gustaf Handberg som föddes för en månad sedan.

Barnen till Johan Månsson Mobeck du berör är det riktigt att det inte står i födda boken vilket kön dom hade, drog dock samma slutsats som du gjort att dom är söner (vilket jag borde ha varit tydligare med). Barnens antal har jag också tytt till 10st. Kan dock inte förstå hur Niclas lyckades finna denna notis.

Denna systerdotter Maria i Krogzhullt skulle möjligtvis kunna vara dotter till Månss Nillsson & Karin Carlsdotter och på så sätt vara den Maria Mobeck som du beskrivit tidigare.

Olle's teori angående namnet Mobeck kan ju få lite bärkraft om dom kom från Mo härad. Men fanns det sjökaptener i Mo härad?

Det som berör Johan Månsson Mobecks död i 1694 års dombok, har du möjlighet att maila över det?

Hälsningar
Lars Handberg
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat tisdagen 12 mars 2002 - 19:10  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Tog en sväng ner till biblioteket och kollade efter var gårdarna är belägna.

Finns en by i Bondstorp socken (Östbo härad) som heter Strängsbo (I byn finns även Östergård) det var ju också i Bondstorp som Carl Håkansson Bolhemius var kyrkoherde. Enligt mantalslängden för 1679 var den obebodd.

I Mo härad Mulseryds socken finns en by som heter Kroxhult. Bland annat ligger ett sergeant boställe som heter N. Kroxhult.
I mantalslängden för 1679 finns Kroxhult med där skall en Månns och H (troligen hustru)varit bosatta. Kanske kan detta vara våran Måns??

Jag skall följa gårdarna framåt i tiden och se om det finns något mer noterat.

Hälsningar
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Nilsson
Postat tisdagen 19 mars 2002 - 20:20  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lasse jag tror du har slagit huvudet på spiken när det gäller Kroxhult. I Rosenberg kunde jag inte hitta något lämpligt, alla Krokshult som nämns där ligger för långt från Bondstorp för att vara möjliga. Kroxhult som du hittat stavas tydligen numera Kråkshult.

Har bläddrat igenom några fler renoverade domböcker i Göta hovrätt, denna gången från Mo härad. Följande små korn har hittills dykit upp. Vid extraordinarie tinget den 10 augusti 1685 antecknades bl a följande: "Samma dagh upwijste för Rättenn Cavallerie Auditeuren Wälbe:de Israel Gottfridsonn, medh Rusthållarenn Jöns Andersson i Mullsery, een förlijkningzskrifft af denn 8 Augusti 1670, uprättat emillan Sahl. Måns Nillsonn på 1/2 hemmanet Kroxhult, då frällsse, men nu Crono, Infanteriet tillslaget, och bem:te Jöns Anderssonn, angående een Skogzparck, af sådant innehåld, att så Länge Måns Nillsonn lefwer, eller skulle Boo i Kroxhult, uplåter Jöns Andersonn honom af god willia, bruuka denn skogzparckenn till Kroxhult, af Mullserys egor, men effter hans dödh eller affträde ifrån gårdenn, skohla bem:te ägor utan åthaal eller geenseijellse Komme till Mullsery igien. Nu ähr för några åhr sedann, bem:te Måns Nillsonn död, och Rusthållarenn Jöns Andersonn i Mullsery, straxst weelat taga sine egor igien, effter upRättat förlijkning; Menn Änkian hustruu Karin Carlsdotter honom förwägrat, att han nu således med Rättegång måtte söckia sitt igien,
---- ---- ---- ----"

Den 21 maj 1688 förekommer Karin igen: "Fältwäbelenn Magnus Robertsonn berättar sigh hafwa låtet instemma hustruu Karin i Krogzhult, icke allenast att swara för huuseröta, för den tijdh hon bem:te hemmann hafwer bruckat, uthan förnembligst för det, hon af egen myndigheet skall insatt sigh i Ällsaboo och drifwet bondenn ifrån bruuket, berättar och han, så wäll som Länssman Ingemar Michellssonn, att hon hysar och herbergerar Ryttarenn Johan Månssonn, som effter högl. Kl. HofRättens domb, uthur Rijket fly skall, för det han under Echtenskapz Lyffte, besofwet Wälborne Brita Maria Rosenschantz; Men förmedelst Siukdoom hafwer hon intet Comparerat, derföre skall hon till nesta Tingh Stemmas,
---- ---- ---- ----"

Detta tolkar jag som så att kyrkoherdedottern från Bondstorp Catharina Bolhemia var gift med Måns Nilsson (i litteraturen kallad Magnus Mobeck) och var åtminstonde 1670-1688 bosatt på gården Kråkshult i Mulseryd sn. Måns Nilsson död i början av 1680-talet. Ett barn är ju säkerställt, nämligen Maria som nämns i samband med mormoderns död. Om hon sedan hamnade i Skåne återstår att bevisa. Att Johan Månsson Mobeck i Ryssby och bergsfogden Gustaf Månsson Mobeck är söner får väl bedömmas som högst troligt. Johan hade i alla fall en mor vid namn Karin. Litteraturen är ju samstämmig avseende Gustafs föräldrar, men någon källa anges förvisso inte.

Några belägg för Måns Nilssons yrke har jag inte hittat ännu. Att han inte enbart kan ha varit hemmansbrukare framgår av nedanstående syn på Kråkshult den 26/3 1686. Med enbart så mager gård till försörjning kan han omöjligt ha platsat som måg till en kyrkoherde.

"förordnade, att besichtiga Lägenheeterne till detta hemman Krogzhult, berättade, att dhe der till finnas som effterföllier, nembl:n Vthsäde till 5 1/2 Tunnel. mycket Stenig ensädes iord, af Sandör bestående, som tåhl hwarckenn hett eller Kalt, och bär sällan ähring, finnes och på Åkerenn Bergsug; Ängenn består in uti åkergierdet, som Kan föda högst 14 Nööt, smådt och stort, 2 hästar, 12 st:n fåår, inga andre ängiar, någon löfskog in i gierdet, inge fånge-Timmer eller Näfwerskog, Muhlebete med omliggiande grannar, emädan dhe sielfwe ganska Ringa Vthmarck hafwa, effter detta hemman på alla sijdor ähr inneKrächtadt, een lijten Bäckeqwarn, intet Fiske, een lijtenn humblegård, dock meerändels förderfwader, för Jordmånens hårdheet och odugligheet skull, elliest inga andre lägennheeter,
---- ---- ---- ----"

Samma dag står också: "Jnstälte sigh för Rättenn Kyrckioherdenn i Sandssery, Wyrdige och Wällerde H:r Anderes Bohlhemius, på sin Omyndige Systersons Carl Eskellssons wägnar, tillijka med Swen Arfwidssonn i Mårtestorp, Öred S:n, på sin Systerson Johan Esskellssons wägnar, tilkenna gofwo, emädan denne dheras Syster söner, icke ännu ähre så till ålders Kombne, att dhe sin Rätt sielfwa Kunna i acht taga, dhem fördenskull, såsom förmyndare för barnen åligger, hwariehanda dheras Rätt förfechta, Begiärandes altså upbud på Barnens Arfzlåtter uti Skogzlija gård, Båttnaryd S:n, som dem effter dheras Sahl. fader Eskell Jossepssonn, till arfz faldne ähro, tillbiudandes, om någon will samme deelar inlössa, ähro dhe sinnade att taga penningar; dher iämpte påstå, att dhe gamble Jordebreef, som Kunna angå denne gård, måtte af wederböranderne framskaffas.
---- ---- ---- ----"

Vid nästa ting den 10 aug 1686: "framsteg een dess Släctman Erich Andersson i Skogzlija, som också ähr ägande uti gårdenn, deels på sin hustrus wägnar, som war framledne Jossepz dotter dels och inlöst sin Swågers Johan Jossepssons Broderlåt för 10 RijksD:r Contant, som dess egne gifne och underskrifne Kiöpebreef Dat. Nykiöping, d. 18 Augusti 1681 Vthwijsar, och tilböd sigh, samme Carl och Johan Eskellssöners deelar willia inlösa, emädan han förmodar sådant skall wara lijkmätigt Hans Kongl. Maij:tz Placat; Emoot detta hans tilbud Exciperade Kiäranderne, och för det öfrige högel:n tillijka med hans Swåger, Bengt i Fageråhs protesterade emoot det Kiöp, som han giordt med Johan Jossepsson om dess Broderlått i Skogzlija,
---- ---- ---- ----"

Vid vintertinget 1687 framkommer att Carl och Johan Eskelsson hade haft en bror Joseph Eskelsson som var död och hade gått i Jönköpings skola. Sven Arvidsson hade varit förmyndare. Om Carl var hel eller halvbror med de båda andra kan ej bedömmas av dessa notiser. Deras farfar hette, enligt Joh. Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, fjärde delen Småland, Stockholm 1976, sidan 1230-1232, Josef Eskilsson och var länsman.

Jag skickar gärna en kopia till dig Lasse av protokollet om Johan Månsson Mobecks död. Dröjer dock några dagar eftersom inte allt är renskrivet ännu från mina papperskopior. Är det någon mer som är intresserad så bara säg till.

Olle jag håller med dig, med tanke på ovanstående, att Mo härad är ursprunget till namnet Mobeck.

Hälsningar
Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Nilsson
Postat söndagen 24 mars 2002 - 20:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

I den renoverade domboken för Sunnerbo härad 22/6 1710 har jag hittat följande under § 64: "Frällsefogden Wähl:de Carl Mobeck i föllje af §. 10 testementz ordningen 1686 upwijsar ett testamente under d. 10 april innewarande Åhr, som des genom döden afledne hustru Elisabeth Carlsdotter Bergh, uppå honom af all befindtel. och i Löst bestående Ägendomb, giordt, Och såsom wid efterfrågan befunnitz, det ingen af Arfwingarne här på Klandrat, och Ägendommen elliest J Aflinge består, så blifwer samma Testamente Lag och Kongl. Testementz Ordningen lijkmätigt, skiähligen Confirmerat."

Christine, är detta ytterligare ett äktenskap för din Carl Mobeck? Jag ser att äldsta dottern med Catharina Cavallia hette just Elisabeth. Är det någon som orkar ta reda på i vilken av Sunnerbos 23 socknar hon dog? Ryssby kanske?

Ytterligare läsande i Mo härads renoverade domböcker har kunnat räta ut några frågetecken. Den 27/3 1675 står: "Pehr Larsson i Långhullt, nu som å flere tingh tillförende beswärade sigh om een Kiättell, som sahl. Eskel Josepsson hafwer af honom Kiöpt för 5 Dr SM:t pundet, och Kiättelen wogh 3 1/2 Lisspundh, hwar uppå han hafwer beKommet allenast 6 Dr 8 öre SM:t Till swars uthi dhenne saak war Arfwedh Nillsson i Ahlabo uppå be:te Eskills barns wegner på dhen ena Kullen, och som han twiflade hwadh upburet war, altså aflade Pehr Larsson och Swen i Bosarp sin Eedh dher på att han intet hafwer bekommet mehr än 6 Dr 8 öre som förmält är, resterar Altså 11 Dr 8 öre SM:t hwilka sahl. Eskel Josepssons begge barneKullar som hafwa tagit arf effter honom, skole betala, således att barnet effter Regina Carlsdotter skall betala 6 Dr 8 öre SM:t effter som hon Regina togh sin trediepart uthaf Kiättelen när arfwet skifftades, dhe öfrige 5 Dr betalar Arfwedh Nillsson på dhe andre barnens wägner, som äro hans dotterbarn."

Carl Eskilssons mor var således Regina Carlsdotter och han hade tydligen inga helsyskon som överlevde fadern i alla fall. Regina har överlevt maken Eskil Josefsson och denne har tidigare varit gift med en dotter till Arvid Nilsson i Alabo. Av formuleringen ovan får man intrycket att Regina vid den tiden är avliden. Av mål 1670 framgår att hon då var i livet och var änka efter länsman Eskil Josefsson. Hade varit bosatt i Munkebo.

Samma härad den 22/5 1674 står antecknat bl a: "När tinget war ändat anmälte för Rätten LandzFiscalen Andreas Hylthenius innom lychte dörar att Länssmannen Pehr Swensson skulle hafwa hafft olåfligh beblandellsse medh sin Swärmoder hustru Elin Gudmundzdotter i Äsebo, frågandes Nemden om dhe icke sådant wetta, eller hördt något taal dher om, hwar till dhe neekade sigh det wetta, ey heller hafwa sådant hördt, ingafz fördenskull af Hylthenio een Attest, underskrifwen af Jöns Tårstensson giästgifware i Öhre och Måns Andersson i Öhre Nemdeman, Kallade af honom Hylthenio, att höra på een pijgas Ellssa Simonsdotters bekiännellsse, nembl. huru hon otwungen och frijwilligen hafwer berättatt dhet Länssmannen Pehr Swensson och hans Swärmoder be:te Hustru Elin skulle aflat barn tillsamman, och dhet på hwariehanda sätt ombracht och förmördat, med hwadh mehra hon berättat hafwer och Attesten af Hylthenio fattatt och skrifwen in originali wijdare uthwijsar. Befallningzmannen Wällbe:de Petter Drufwa berättade att fordom LandzHöfdingens Sahl. Wällborne Johan Printz för detta fougde Måns Nillsson i Krokzhullt, här i häradet och Mullsery socken boendes, hafwer högeligen trachtat effter att blifwa Länssman här i häradet, sedan Joseph Eskellsson den tiensten för sin ållderdoms swagheet skull ey förmåtte att förestå, och der om anhållet så hoos förre Landzhöfdingen Wällborne H:r Gustaff Ribbingh, som nu sedermehra hoos LandzHöfdingen Wällborne H:r Hans Georgh Mörner, jemwäll och hoos befallningzman Drufwan; Men som Pehr Swensson är Kommen i närmare consideration såsom till samme tienst bättre Capabel och skickeligh, hafwer dhet förtrutet be:te Måns Nillsson och hans hustru, fördenskull sökt att tillskynda Pehr Swensson alt ondt, och i sistförledne tiugunde dagz marknad i Jönkiöpingh, Kommer Måns Nillssons hustru in uthi Befallningzmannens Drufwans qwarteer förandes dhetta grofwa taal om Pehr Swensson och hans Swärmoder, uthan all försyn, för Drufwans wärdinna och hennes dotter. Jcke långt dher effter Kommer Måns Nillsson siellff till BefallningzM. i hans gårdh på landet, och hade samma taal, i meningh att bringa Pehr Swensson dher igenom först ifrån tiensten, medh hwadh mehra sedan dher på föllia Kunde,
---- ---- ---- ----"

Måns Nilsson och Karin Karlsdotter blev senare vid extra ting den 1 juli 1674 dömda för förtal. Yrket sjökapten kan vi troligen förpassa till sagans värld.

Hälsningar
Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat söndagen 24 mars 2002 - 22:05  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Göran!

Fantastiskt mycket uppgifter du lyckas finna.

Om jag tolkar ovanstående uppgifter rätt så skall Måns Nilsson varit fogde hos LandsHövdingen Johan Printz.
Johan Printz från Bottnaryd i Mo härad var väl han som byggde upp kolonin Nya Sverige i Amerika. Mina tankegångar kan förvisso flaxa högt just nu men kan man inte rent hypotetiskt tänka sig att Måns var kapten på ett av fartygen till Nya Sverige och pensionerade sig senare i Mulseryd som fogde för sin tidigare arbetsgivare.

Mantalslängderna för Mulseryd vid denna tid figurerar två gårdar som kallas Kroxhult (Krockshult). Ena gården bebos av Måns och hustru från dom första längderna jag har hemma 1679 fram till sista längden jag har hemma 1702. Denna gård kallas mot slutet av 1680-talet för Kroxhult södergård.
Den andra gården kallas för Kroxhult Norr gården och bebos av en änka. Jag har bara följt gården från 1679-1684 ännu så länge och det troliga är att det är denna gård som Måns Nilsson bodde på. I så fall var han död redan 1679.

Hälsningar
Lasse
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Nilsson
Postat måndagen 25 mars 2002 - 21:09  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Norregården i Kråkshult har jag tolkat som bostadsort för Måns Nilsson och Karin Karlsdotter. Har nämligen antecknat ur Mo dombok den 4/7 1681: "dhet samma Wittnar Måns Joonson i Södre Krookshult," och enligt samma dombok den 18/2 1681 hade några nämndemän "besichtigat Frälssehemmanet Södre Krookshultt, i Mullsery Sockn, hwilcket här effter Skattar för 3/8".

Intressant att Måns Nilssons arbetsgivare var den berömde Johan Printz. Måste väl finnas en hel del litteratur om honom. Kanske finns hans fogde Måns nämnd i någon upplysande fotnot.

I Joh. Ax. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, Fjärde delen Småland, Stockholm 1976, sidan 829 finns upplysningar om en del av Johan Printz godsinnehav. Nämligen genom Norrköpingsbeslutsdonation den 21/7 1642 omfattande i Bottnaryd sn Gethestra 1/2 skatte, Gunillabo två halva skatte, Ledhestra 1 skatte, Skogslid 1/2 skatte, Klerebo 1/2 krono, Tykåsen 1/2 krono och i Mulseryd sn Kråkshult 1/2 krono, Isatorp 1/2 krono och Ryd 2 skatte. Som kommentar står "Printz avstod 1660 Skogslid till länsmannen Josef Eskilsson i byte mot skatterätten i Gunillabo. Gethestra och Isatorp indrogos som fjärdepart 1664. Printz' måg Jöran Pilefelt (+ 1686) pantsatte 1673 mot 350 d. s. m. Ledhestra (även Lexhestra) till faktor Lars Bengtsson Billing (+ 1679), men 1677 inlevererade hans svåger Per Örneklou i rätten en förseglad pung, som han påstod innehålla 166 rd. sp. för hemmanets inlösen, sedan han 1676 2/7 av Pilefelt förvärvat dennes rätt och på samma gång av honom köpt Norra Kråkshult (fasta 1678 30/3). Dessa båda gårdar kommo således att lyda under Gunillabergs säteri (se detta). Däremot behöll Billing t. v. Ryds sörgård (N. 1), vilken 1673 för 150 d. s. m. förpantats till honom av den tredje mågen Cort Fredrik von Rohr (+ 1677). Ryds mellangård (N. 3) var åren 1673-75 pantsatt till Paul Rudebeck (+ 1687), som själv uppbar avkastningen som ränta på sin försträckning, men 1676 utlöstes han av Per Örneklou, som ställde gården som hypotek för ett nytt lån å 300 d. s. m., som han upptagit hos Tord Bonde (+ 1683). Hela förläningen reducerades emellertid i vanlig ordning, och de olika hemmanen indelades på militien. Norra Kråkshult (fm. 3/8 mt.) blev löjtnantsboställe vid Jönköpings infanteriregemente."

Enligt Mo härads renoverade dombok 26/3 1686 som jag citerat från tidigare ansökte fältväbeln Magnus Robert Zonius om förmedling "på dess Boostäls hemmans Krogzhultz wägnar i Mullseryd S:n, att det icke här effter skall Kunna bestå för half gård,".

Går det att få fram ur mantalslängderna när Karin Karlsdotter har flyttat eller dött? Det vore bra att kunna bestämma var och när hon har dött för att kunna söka efter ett eventuellt arvskifte eller kanske arvstvist i domboken. Familjen tycks ju vara ganska processbenägen. Ännu saknas ju full bevisning för vilka som var hennes och Måns Nilssons samtliga barn.

När det gäller tidpunkten för Måns Nilssons död är ju uppgiften att Karin var änka redan i 1679 års mantalslängd intressant. På den tiden upprättades väl en sådan längd i början av det år den skulle gälla för. I samband med svärmoderns död stod ju i domboken enligt ovan: "Swåger Månss Nillsson något tillförende i Huset inlefwererat". Man kan undra vad något tillförende står för. Enligt Östbo dombok 1679 var Anna Larsdotter död i alla fall 1/7 då målet togs upp första gången.

Hälsningar
Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olle Elm (Olle)
Postat måndagen 25 mars 2002 - 22:48  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Göran,
Den "Magnus Robert Zonius" som Du nämner ovan bör väl vara något av de barn till kh i Tofteryd Robert (Paschasii) Junander, gift med Christina Johansdotter Baaz (d 1689), som kallade sig Robertzonius. Kanske inte detta hör hit. Om så dock är fallet tror jag Lotta Nordin har kläm på´et.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Christine Svensson (Stina)
Postat tisdagen 26 mars 2002 - 20:45  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack, alla ni som så generöst engagerar er i släkten Mobeck! Jag är imponerad ! Själv kommer jag ingenstans! Först av allt så måste jag hitta något bevis på att det är ”min” Carl Mobeck. Kan det finnas 2 st med samma namn och med 10 års åldersskillnad? Jag har hängt upp mig på att enligt dödboken så skulle min Carl M. varit född 1679. 10 års fel tycker jag är lite väl mycket. Görans senaste uppgift om att Carl M. var gift redan 1710 var en överraskning. Det ger mig ytterligare en led tråd men också lite mera bryderi. Jag har räknat på åldern att Carl M. fyllde 21 år i februari och om testamentet upprättades vid äktenskapets ingående i april månad så måste hans hustru har dött ganska så omgående för att Carl M. skulle hinna uppvisa testamentet i juni månad samma år. Dessutom så klandrade inte släkten testamentet fast äktenskapet bara hade varit en kort tid. Eller fanns det en Carl M. född 1679 också? I så fall är det ju troligt att han var änkeman då han gifte sig med Catharina Cavallia år 1714.
Det stämmer att Carl och Catharinas förstfödda dotter fick namnet Elisabeth.
Det jag nu måste söka efter är en Carl Berg, som hade en dotter Elisabeth.
Med vänliga hälsningar
Christine
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Lars Handberg
Postat tisdagen 26 mars 2002 - 23:50  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Jag har funnit två intressanta böcker angående Johan Printz båda författade av Sven Granander.
”Biografi och släkthistoria över Delaware – Guvernören Johan Printz”
Sidan 51 Arvet skiftas talas det om en fullmakt som Per Örneklou utfärdade för landsbofogden Måns Nilsson, angående skötseln av Örneklous och hans svägerska Elsa Printz gårdar.

På sidan 52-53 står följande:
Som en kuriositet i denna bodelning kan nämnas följande om delningen av landshövding Printz kläder. Herr Anders i Bottnaryd blev ej lottlös när gångkläderna efter Printz delades. Han tilldelades ” En gammal svart fijn hatt, 1 svart slätt attlask kiörtell, 1 svart damast försskinth”. ”Fougden Måns Nilsson till förähring 1 läder tröija, 1 skinn.vndertröija, 1 par röda böxer medh Gull-Galloner och der till strumpor”.

Författaren skriver också att ” Vi får hoppas att det var rätt storlek när fogden Måns skulle prova de guldgalonerade byxorna.”
Jag vill minnas jag läst någonstans att indianerna i Delaware kallade Johan Printz för ”Feta buken” så det kan nog ligga något i detta.

Den andra bocken heter ”Arvet skiftas efter Johan Printz och hans maka Maria von Lindstow”
Sidan 23-25 upptar helt och hållet den fullmakt som Per Örneklou utfärdar den 20 juli 1664 ” Instructioner och Fullmacht för min Landbo Fougde Måns Nielsson”. Fullmakten består av 10 punkter med instruktioner och blir för lång att återge här men jag skall scanna in sidorna så om någon vill kan jag maila över dessa.

Jag skall kolla vidare i mantalslängderna om det går att få någon indikation på när Karin Karlsdotter kan tänkas avlida/flytta.

Hälsningar
Lasse