Moe Ämnen | Startsidan | 1d  3d  7d | Sök
Anbytarvärd | Användarkonto | Logga ut

Anbytarforum » Släktnamn » Övriga släkter - M » Moe « Föregående Nästa »

Författare Meddelande
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Olof Cronberg
Postat torsdagen 20 oktober 2005 - 22:16  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej!

Det finns en Per Moe eller Moa i Baggetånga som begrofs D 7 p T 1711 i Fridlevstad. Det måste ju vara en annan Per Moe än den som gick bärsärkargång 1701, eftersom han enligt dödboken blev rådbråkad och steglad.

/Olof C
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat fredagen 21 oktober 2005 - 08:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej, Per Persson Moe d. 1711 var sannolikt en farbror till Per som gick bärskärkagång 1701.
Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat fredagen 21 oktober 2005 - 22:32  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Kartbild
Furs gästgivargård 1795
Enl. G. Wickenberg


bild
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat lördagen 22 oktober 2005 - 10:07  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

I Blekinge fanns under 1600-talet och en bit in på 1700-talet en bondesläkt som bar tillnamnet Moe. Jag har vid flera tillfällen försökt få igång en öppen diskussion i Anbytarforum om denna släkt. Utan att lyckas. Mina inlägg i ämnet finns dels under släktnamnet Dacke dels under rubrikerna Fridlevstad och Vissefjärda socknar. För flera år sedan fann jag en koppling mellan ett länsmansmord i Vissefjärda socken och en släkt Dacke i grannsocknen Fridlevstad. Jag har också för ett tjugotal år sedan skrivit av den hemska händelse som inträffade i en by på gränsen mellan Blekinge och Småland (idag annonserad i Nättidningen Rötter). Det var sannerligen en ryslig historia. Släkten Moe hade förgreningar långt in i Småland. Det visade sig snart att släkten Moe genom ingiften och på annat sätt hade förgreningar såväl till respektabelt folk såsom länsmän och präster som till tjuvar och biltogamän. Det vore synnerligen intressant om det kunde bli lite liv i denna diskussion. Kopierar nedan in ett inledande diskussionsundelag in ett tidigare inlägg från Anbytaraforum under Vissefjärda sn. Med förhoppning om att de som kan bidra med något i ämnet generöst delar med sig.

Göran Johansson

" EN DANSK-SVENSK SLÄKTKRETS

Under hela 1600-talet och början av 1700-talet beboddes Fur och Baggetånga byar i Fridlevstad socken i Blekinge av en bondfamilj som bar släktnamnet Moe. Släkten omnämns regelbundet i domböckerna - ibland inte i de mest smickrande sammanhang. Den hade förgreningar eller möjligen sitt ursprung i Vissefjärda och Algutsboda socknar i Småland. Stamfadern hette troligen Sven. Här nedan följer en stamtavla som i första hand bygger på uppgifter hämtade ur domböcker samt mantals- och jordeböcker. Redovisningen måste ses som ett diskussionsinlägg och är inte i alla avseenden helt belagd. Den gör inte anspråk på att vara helt korrekt vilket är viktigt!. T.ex. påstås att Thore Svensson i Rörshult och Olof Moe i Fur var syskon, vilket endast bygger på en uppgift i Uppvidinge härads dombok från 1624, där det sägs att de båda herrarnas barn var kusiner. Redan här finns den första osäkerheten. Det kan ju mycket väl tänkas att barnen var kusiner genom någon eller bådas möderne. En kritisk hållning och tips som bekräftar eller motsäger stamtavlan nedan tas därför emot med tacksamhet.

Tabell 1
Sven, troligen bonde med okänd bostadsort
Hans barn:
Olof Moe (tabell 2)
Thor Svnesson (tabell 3)
Gudmund Svensson bonde i Gusemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Olof Moes och Thor Svenssons söner var kusiner. Gudmund Svensson i Gusemåla var farbror till Carl Thorssons son (Uppvidinge hd:s dombok 1624).

Tabell 2
Olof Moe , bonde i Fur, Fridlevstad sn i dåvarande Danmark
Hans barn:
Sven Moe, bonde i Fur, Fridlevstad
Per Moe, bonde i Fur, Fridlevstad (tabell 4)
NN Moe, 1 g.m. en bonde i Bockabo , Vissefjärda sn (tabell 5), 2 g.m. Gumme Ramm i Bockabo
NN Moe, g.m. Inge Dacke (tabell 6)
Lars Moe
Kommentar: Per Moe i Fur var svåger till Gumme Ramm (S. Möre hd:s dombok 1643). Lars Moe dräpt av bondson från Piggsmåla i Långasjö socken (Konga hd:s dombok 1641)

Tabell 3
Thor Svensson, nämndeman i Rörshult, Algutsboda sn, g.m. Kerstin
Deras barn:
Karin Thorsdotter, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult, Algutsboda sn (tabell 7)
Carl Thorsson , bonde i Getasjökvarn, g.m. Sissa Pedersdotter
Per Thorsson , bonde i Båldön, Vissefjärda sn
Peder(Stoe-Pelle) , bosatt i Gajemåla, Vissefjärda sn (tabell 8)
Kommentar: Per Torsson i Båldön och Stora-Pelle i Gajemåla var Carl Thorsssons bröder (Uppvidinge hd:s dombok 1624). Carl Thorsson hade drivits från sin gård, var ute på en stöldturne och blev dömd till döden 1624. Carl Thorsson var bosatt i Fur 1620 (mtl).

Tabell 4
Per Moe, bonde i Fur, d. 1662
Hans barn:
Sven Moe (far till gästgivaren Per Moe i Fur)
Per Moe
Carl Moe

Tabell 5
NN Moe, g.m. en okänd bonde i Bockabo, Vissefjärda sn. Omgift med Gumme Ramm
Hennes barn i första äktenskap:
Sven Ramm
Kommentar: Sven Ramms far hade blivit driven från gårdsbruket i Bockabo, Vissefjärda sn (S. Möre hd:s dombok 1643. Sven Ramm var styvson till Gumme Ramm och de blev båda dömda till döden 1643 efter en stöldturne i Vissefjärda och Fridlevstad.

Tabell 6
NN Moe, g.m. Inge Dacke?, bonde i Fur
Deras barn:
Peter Ingesson
Jon Ingesson
Sven Ingesson
Kommentar: Peter Ingessons son Inge blev dräpt hemma i Fur (Medelstads hd:s dombok).

Tabell 7
Karin Thorsdotter, g.m. Nils Pedersson, länsman i Rörshult
Deras barn:
Peder i Humlebäck, Algutsboda sn
Thore Nilsson, skattebonde i Ryggamo, Algutsboda sn
Maria Nilsdotter
(Kerstin Nilsdotter)

Tabell 8
Peder (Store-Pelle) boende i Gajemåla, Vissfjärda sn.
Hans barn:
Jon Persson , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Nils Persson , bodde i Gajemåla, Vissefjärda sn
Kommentar: Store-Pelle och dennes son Jon Persson dömda till döden 1624. (Uppvidinge hd:s dombok 1624)

Hos samtliga familjer ovan har allvarligt våld förekommit i någon form. Alla har de upplevt att någon i släkten/familjen blivit dräpt/avrättad/straffad. Intressant är också att Dackenamnet förekommer liksom släktskapet över den forna riksgränsen. Släktband mellan t.ex. Fur/Baggetånga och Rörshult/Dampemåla har slutits också i senare släktled. Det var krigstider och man kan möjligen undra om detta kan ha påverkat/förorsakat gränsbönders speciella situation."

Första inlägget i diskussionen är borttaget, då detta inlägg ersätter det ursprungliga. Mvh Yvonne Carlsson - Anbytarvärd
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat lördagen 22 oktober 2005 - 11:59  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

En dålig kartbild som trolígen upprättades i samband med enskiftet kring 1820. Bilden avviker från Wickenbergs karta från 1795. Kan någon hjälpa till att lokalisera gästgivargården på den senare bilden?
bild
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Kersti Lindelöf (Sazza)
Postat lördagen 22 oktober 2005 - 14:42  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Göran!
Som du mycket riktigt säger är detta en karta gjord före enskiftet. Men de gårdar som syns här är gårdarna i Furs by som då låg söder om Furs insjö. Gästgiveriet låg vid Västersjön eller Furs Västre sjö som det nog står på kartan, alltså lite längre åt vänster på den kartbild du visar ovan.
År 1821 begär dåvarande gästgivaren Joseph Flyberg om enskifte i Fur. Lantmätaren verkställer detta 1822 och 1825 och år 1825 fastställes enskifteskartan. Enligt denna karta flyttar 7 st. av gårdarna ut från den gamla bykärnan, som låg vid Fursjön. De nya gårdarna placerades längs en byväg som låg söder om den gamla byn.
Gästgivargården låg alltså vid Västersjön längs nuvarande väg 28 som går från Karlskrona upp över Furs bro vid smålandsgränsen och vidare mot Vissefjärda. Så har du den delen av kartan också hittar du säkert gästgiveriet vid Västersjön. Fram till 1897 fanns skjutsstationen med krog och gästgiveri.
Uppgifterna härrör från Lantmäteriarkivet i Karlskrona.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat lördagen 22 oktober 2005 - 20:02  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Tack Kersti!
Det är inte underligt att jag inte lyckats få ihop de två bilderna. Den senare måste väl då vara Furs Östergård - eller hur? Du har möjligen inte en kartbild av Västergården (gästgiveriet) att kopiera in här?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Kersti Lindelöf (Sazza)
Postat lördagen 22 oktober 2005 - 21:37  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Den första bilden du satt in visar ju precis det läget som gästgivargården har vid Västersjön. I högra kanten markeras byn av två små hus. Det heter inte västergården utan Furs gästgivaregård. Husen och bodarna som är markerade på den kartan har ändrats något på de trettio år som är mellan kartbilderna. Jag har ingen scanner för tillfället, så jag kan inte lägga in nån bild på skiftet. På din andra karta är det bilden av hela Furs by och den kallas inte Östergård. Vid skiftet flyttas inte gästgiveriet ut utan ligger kvar på sin gamla plats, tillsammans med två förpantningar som ligger söder och nordost om huvudgården som är ett kronoskattehemman. I den gamla byn blir en gård kvar resten flyttas ut.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat söndagen 23 oktober 2005 - 08:22  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Kersti!
Furs västergård och östergård är en benämning som förekommer i de äldsta mantalslängdera (1600-talet - början 1700-talet). Jag har antagot att västergården är identisk med gästgivargården och östergården resten av Furs by (som visas på den senare kartan). Men det kan vara fel.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat måndagen 24 oktober 2005 - 16:51  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Lördag den 26 april 2003 kl. 16.59 under släkten "Dacke" finns en karta från 1658 (fredsåret) över gränstrakten kring Furs bro.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat torsdagen 17 november 2005 - 14:06  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hans Moe förekommer i Kalmar domkyrkas räkenskaper i
"Lengden på Fremmande som haffua hulpet til dhen lilla kyrckan åhr 613 och 614" (dvs 1613 och 1614)
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jan-Christer Strahlert (Torbas)
Postat söndagen 20 november 2005 - 21:01  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Per Svensson Moe i Fur gift med Botil Håkansdotter. Dotter Elin född c:a 1694, gift 1712-05-27 i Vissefjärda med Olof Persson i Pellamåla Långasjö.
Olof Carlsson i Pellamåla Långasjö och Börje Carlsson i Stekaremåla Vissefjärda, hade instämt varandra angående 1/4 del kronohemman Fur tillhörigt den förres hustru Elin Persdotters fader Per Moe, vilket Börje Carlsson som var Olof Carlssons hustrus mosterman, bortsålt till Chatarina Stare i Fur för 20 Cr (Caroliner?) år 1704, och påstå på sin hustrus vägnar få inbörda hemmanet. Källa:Medelstads härads dombok 1704.
Mina frågor blir då:
Vad hände med Elins moder Botil Håkansdotter, eftersom hon växte upp i Stekaremåla Vissefjärda sn?
Varför fick inte Elin Persdotter ut sitt farsarv?
Fanns det två systrar Botil Håkansdotter i Fur i Fridlevstad?
Jan-Christer
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat måndagen 21 november 2005 - 12:34  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jan-Christer
Botill Håkansdotter (hennes förfäder bar tillnamnet Krämare) kom från Elmtamåla i Fridlevstads socken. Det vet du förmodligen. Under rättegången efter den hemska händelsen i Fur 1701 omnämnde Per S. Moe hennes far som en "förmögen" man eller kanske var det "rik". Något av Botils syskon bodde som gift i Stekaremåla. Detta är säkert bekant för dig - eller hur? Tror du inte att modern flyttade till systern i Stekaremåla efter dådet?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Måns Andersson
Postat tisdagen 22 november 2005 - 20:11  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej, jag läser denna diskussion med stort intresse, då jag har anor från dessa trakter. Min ana Olof Carlsson från Öjasjömåla i Vissefjärda sn. blev enligt uppgift från en annan diskussion ihjälskjuten 1721. Jag undrar om någon känner till händelsen, och om släkten Moe var inblandad även här?

MVH Måns.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jan-Christer Strahlert (Torbas)
Postat onsdagen 23 november 2005 - 06:53  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Måns
Du gjorde ett inlägg om Olof Carlsson tidigare (2005-04-16) under efterlysningar Småland. Var har du funnit uppgiften att han skulle varit ihjälskjuten? Jag känner inte till detta och skulle vara intresserad av att få veta mer om detta.
Jan-Christer
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Jan-Christer Strahlert (Torbas)
Postat onsdagen 23 november 2005 - 07:05  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej Göran
Tack för upplysningen, ytterligare en bit på plats.
Vi har lite mer fakta/funderingar:
Det dör en Botil ifrån Fur i Vissefjärda 1704-10-30 30år, bör vara Elins moder.
Bland Börje Carlssons faddrar så nämns en Sven Håkansson i Elmtamåla, bör vara broder till de båda Botil Håkansdöttrarna, han finns i vigselboken. Det finns dessutom en Jöns Håkansson som gifter sig till Hälganäs i Långasjö 1707-06-03. Kan han vara en broder till Botil Håkansdöttrarna?
Jan-Christer
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat onsdagen 23 november 2005 - 12:24  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Måns, ur minnet erinrar jag mig en Per Nilsson från Lekaremåla som skyldig till ett dråp. Troligen är det honom du söker. Enligt anteckningar i domboken flydde förövaren till Tyskland. Hustrun lär några år senare ha sökt tillstånd att träda i ett nytt äktenskap med en man från Båldön i Vissefjärda. Per Nilsson torde inte ha något med Moe att göra. Det är nog missförstånd att tro att släkten Moe var mer våldsbenägna än andra i bygden. De fall som jag känner till är nog undantag.

Jan-Christer se
Småland: Efterlysningar: Föräldrar till Stephan Petrus Langelius Småland: Efterlysningar: onsdag den 22 aug 2001 kl. 09.12. Där finns en del information om släkten Krämare i Älmtamåla, Fridlevstad.

Göran
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Måns Andersson
Postat onsdagen 23 november 2005 - 20:24  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Jan-Christer, händelsen omnämnes som hastigast i ett inlägg under Ljuders sn. av Helén Friberg, den 10/5 2002. jag vet inte mer än detta, har försökt maila henne, men har inte fått något svar. jag får försöka leta fram det i domboken och se om personerna Göran nämner stämmer, tack för det!

MVH Måns.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat onsdagen 23 november 2005 - 21:43  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Måns
Målet återges i Konga h:ds dombok 23/11 1725 och avser dråp begånget av Per Nilsson i Lekaremåla. Dödsstraff var utdömt men Per hade rymt till Tyskland. Återkommer imorgon med detaljer. Hans hustru hette Botil Persdotter. Hon ville träda i nytt äktenskap med Per Hindricsson i Båldön, Vissefjärda sn.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat torsdagen 24 november 2005 - 10:39  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Konga
1725-11-25
186)

Till följd av ”Consistorie Calmariensis” res. 17 november har Pär Hindricsson i Båldön låtit instämma Ingrid Larsdotter att edeligen berätta det Per Nilsson i Lekaremåla för begånget dråp och odömdlivsstraff rymt utomlands samt uppehåller sig i Lybeck:/ lagt sig till med en kvinnsperson Elin Svensdotter vilket skall följt honom härifrån riket, och han således påstås ha brutit sitt äktenskap mot dess lagvigda hustru Botel Persdotter, som Per Hindricsson begär få till äkta. Varandes denna Ingrid Larsdotter barnfödd i Väckelsång sn och Ringhult, samt för 14 år sedan begivit sig från Karlskrona till Lybeck, jämväl där sedemera vistats och blivit gift med cofferdi båtsmannen Lorentz Lilliekvist, som nu seglar och far till sjöss utomlands, men Ingrid företedde med magistraten i Lybeck originalpass, här vid rätten uppvisat d. 21 feb. 1725 kommit hit till Sverige i maj månad att besöka sin släkt, dock med första lägenhet tänker resa tillbaka igen. För den skuld avlade hon vittnes ed med hand å bok och efter trägen förmaning att akta sig för själavåda gjorde följande utsago, det bem. dråparen Per Nilsson i Lekaremåla år 1723, 8 dagar efter midsommar kom till Lybeck havande med sig i följe änkan Elin Svensdotter och medan vittnet var svensk upptäckte hon för henne samt flera sina landsmän, så dråpet som och det Elin icke var dess hustru men för tyskar sade han henne vara sin äkta maka, jämväl logerade Per Nilsson och Elin tillika med vittnet uti ett hus 1 ½ år och gingo de förra som vigda folk tillsammans i säng och säte dock vet vittnet ej om de hade beblandelse, vilket likväl alla omständigheter tycktes vara likt, men intet barn hade Elin fått när vittnet reste från Lybeck, ej heller var havande. Per Hindricsson inlevererade ett brev, som Elin hemskickat till sin fader Sven Månsson i Tången dat. 3 april 1725, varuti hon förståndligen givit sitt tillstånd hos Per Nilsson som är god mot henne, att hon ej bättre kan begära, med mera brevet innehåller betygas så av herr kyrkoherden .........här saknas den avslutande texten.

Personerna i dramat:

Botel Persdotter, g1 med Per Nilsson i Lekaremåla, g2 med Per Hindricsson i Båldön

Elin Svensdotter, dotter till Sven Månsson i Tången och dotterdotter till den formodade dackeättlingen Peder Ingesson i Fur, Fridlevstad. Älskarinna till Per Nilsson och bosatt i Lybeck.

Ingrid Larsdotter f. i Ringhult, Väckelsångs socken i Kornobergs län. Gift med sjömannen Lorentz Liljekvist. Troligen vigda i Lybeck.

Tacksam för hjälp med att spåra Ingrid Larsdotters anor dito Lorentz Liljekvists.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Måns Andersson
Postat torsdagen 24 november 2005 - 21:00  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Hej. Göran, tack så hemskt mycket för redogörelsen, trots att det inte hänger ihop med diskussionen Moe. Jag ska studera fallet ingående nu.

MVH Måns.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat lördagen 26 november 2005 - 20:29  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Måns Andersson,
Elin Svensdotter var sannolikt dotter till Peder Ingesson i Fur (inte dotterdotter). Vid extra ting i Vassmolösa 5/12 1728 sade sig kronofogden PeterTorsell tro att Peter Håkansson ömsom gömde sig hos brodern Jon i Stålbergsmåla och ömsom hos Måns i Tången som troligen var bror till Elin och kusin till Peter Håkansson. I en skrivelse dat. 2/11 1728 från kronofogden i S. Möre till landshövdingen sades Peter Håkansson vara av den "namnkunniga Nils Dackes ätt". Min källa är en artikel i hembygdsboken "I Dackebygd" årgång 1972 skriven av Carl Ågren. Jag har inte lyckats finna originalkällan.

Den omtalade måns i Tången var torde vara den släkting som Peter Torsell nämner. Dennes fader Svens Månsson var högst sannolikt gift med en dotter till Peter Ingesson i Fur och säledes kusin till gästgivaren.

Peter Håkansson försvann efter dråper och begav sig troligen utomlands. Per Nilsson och dennes älskarinna(?) Elin Månsdotter flydde ju enligt vittnesutsago till Lybeck. Det skulle inte förvåna om man hittar spåren efter Per Håkansson där. Han kan ju tänkas ha flytt över Östersjön och bosatt sig hos kusinen Elin och hennes man (som också befann sig på flykt). Jag har länge tänkt efterforska de personer som omnämns här i Lybecks kyrkoböcker.
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat söndagen 29 april 2007 - 07:29  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Senkommen rättelse!
Första raden ovan ska förstås vara: Elin Svensdotter var sannolikt dotter till Peder Ingessons i Fur dotter Karin, gift med Måns i Tången. Finns det mågon som har något nytt att komma med i denna insomnade diskussion?
Till början på sidanFöregående meddelandeNästa meddelandeLängst ned på sidan Länk till detta meddelande

Göran Johansson
Postat söndagen 29 april 2007 - 08:28  Ändra meddelande Radera meddelande Skriv ut meddelande   Flytta meddelande (endast Anbytarvärd/Admin)  

Rättelse av rättelse!!!!
Elin Svensdotter var sannolikt sondotter till Peder Ingessons i Fur dotter Karin, gift med Måns i Tången. Måtte det äntligen bli rätt.

Skriv ditt meddelande här
Write your message here
Meddelandetext:
Message text
Fetstil Kursiv Understruken Skapa en hyperlänk Infoga en clipart-bild Citera
ß Ü Å Ä Æ Ö Ø ü å ä æ ö ø ç

Användarnamn:
User name:
Information:
Du behöver ett användarkonto för att kunna skriva meddelanden här. Klicka här för mer information.
You need a user account to post messages here. Click here for more information.
Lösenord:
Password:
Alternativ: Aktivera HTML-kod i meddelanden
Gör om webadresser till klickbara länkar
Åtgärd: